lördag 19 augusti 2017

Ozon, tack!

Vad har hänt sedan sist? Inte en aning, faktiskt! Jo, vi åkte ju med svärmor hem till mina trakter och visade upp dem från sin allra bästa sida. Det blev en heldag och vi hade så mycket att fundera på, att alla mest satt i egna tankar på hemvägen. Mannen och jag har fått mandat att välja mäklare även för svärmors del, men det är inte helt lätt. Vi står som åsnan mellan två hötappar nu.

Jag har tvättat en massa tvätt och bytt lakan i sängarna, skördat tomater och chili, lagat mat och läst ut Conn Igguldens trilogi om Genghis Khan. Rekommenderar varmt denne författare som förvisso skriver fiktion, men faktabaserad sådan. Det bästa är nästan efterorden, där han förklarar varför han förlagt vissa händelser på "fel" plats eller tidsförskjutit dem. Som om jag hade en aning om vad som var rätt och riktigt, liksom? Men det tyder på grundlig research och det gillar jag!

Mannen har börjat tvätta huset utvändigt, det ser ut som nytt och kommer göra sig fint på bilderna när det är dags att lägga ut annonsen. Tanken var att rensa i trädgården också idag, men sen kom regnet. Dock ännu ingen åska, vilket jag hade välkomnat. Det rensar upp luften så skönt och hade kanske rensat ur hjärnorna på oss så att vi blir lite mer fokuserade...

Jag har några lediga dagar kvar innan jag börjar jobba igen på onsdag, det känns skönt! Jag ska hinna gå till VC och lämna prover, vilket jag lovade för tre veckor sedan. Gör jag inte det skriver inte doktor Safari ut några itererade recept till mig. Ska bli intressant att se om jag fått någon tid till astma-/kolsköterskan i år. Det fick jag inte förra året, fast det också var ett måste, från deras sida.

Jag vet exakt hur jag håller min astma på mattan, varför jag tycker det är slöseri med min och deras tid, det finns de som sannerligen behöver bättre teknik, stöd och råd än jag. Jag kanske är lättbehandlad, vad vet jag? Tyvärr möter jag ofta kunder som flåsar som blåsbälgar för att de blivit förkylda och ingen har talat om för dem att dubbla dosen så fort det börjar killa i halsen...

Den lille är inte pandalus borealis, i alla fall!


Igår gjorde jag en fisk- och skaldjursoppa och när jag skalade räkorna hittade jag ett annorlunda exemplar. Jag vill inte diskriminera någon, så den åkte ner i fondkoket den också. Vi hade några småbitar av havskatt, torsk och rödtunga i frysen, det passade ju alldeles utmärkt att ha i soppan.
Såhär såg resultatet ut:

Frystömning... 

I torsdags åt vi riktig fläskkotlett från Kustcharken. Vi kunde ju inte åka förbi den utan att visa mamma Siv och går man in där, går det inte att lämna butiken tomhänt.




Rensade rejält i potatislådan i kylen och fick ihop tillräckligt för att kunna servera pressad potatis till, eftersom den suger upp såsen så väldigt bra.

Idag blir det grillade rester. Vädret är väldigt växlande, därför litar jag inte på att det inte ösregnar när det blir dags att laga och äta mat. Dessutom är det är aldrig fel att tömma frysen då och då. Till kambenen kommer det serveras färsk majs, bulgur- eller quinoaröra med edamamebönor och en kall cf-sås med egen chili, schalottenlök och vad jag kan nu kan hitta på mer.

I morgon kommer min kära vän och namne på middag med sin sambo. Det ska bli riktigt roligt, då det var länge sedan vi sågs. Vad det blir att äta då vill jag inte avslöja, ifall hon läser detta inlägg. Jag ska fundera lite till innan jag bestämmer mig slutgiltigt i vilket fall som helst...

Ha en härlig lördag och en strålande söndag!




tisdag 15 augusti 2017

Nu är det kokta fläsket stekt!

"Du söde gröd", som farmor brukade säga. Det är mycket nu, trots att det är semester. Visserligen har vi latat oss ganska bra några dagar, men också skaffat oss en massa huvudbry, så att vi knappt sover om nätterna. Jag märker att det tar lite längre tid för mannen att somna, därför tar det ännu längre tid för mig.

Hur ska det gå när han får sin snarkmaskin om jag inte kan somna förrän han börjar dra sina timmerstockar, vars ljud jag dämpar medelst öronproppar och ommöblering av hans kropp och kuddar. Jag får nog se till att ha semester när han blir knäpptyst, så jag kan sova på dagtid. Fast man vänjer sig snabbt, vid både det ena och det andra...

Nu har vi tittat på ytterligare ett hus och är ganska (mycket) intresserade. Det finns en del att göra runt huset, men det känns inte lika betungande som att lägga om ett tak som i det första fallet. För övrigt är det lite småpyssel, men inget som måste åtgärdas i brådrasket. Frågan är hur mycket vi ens orkar, när vi tömt två hela hus och en lägenhet.

Svärmor är het på gröten och i morgon åker vi allihop och visar upp Sotenäs i all sin prakt för henne. Vi har träffat tre mäklare och funderar på vilken som är bäst för oss. Vi tog hjälp av hittamaklare.se
för att få det bästa urvalet av mäklare i området och slippa åtminstone det besväret. Det är nog så svårt att räkna ut vilken av dem som är mest fördelaktig.

Alla låter "bäst" när de sitter vid ens köksbord, men hur var det nu med dolda fel-försäkringen? Ingår den eller ska man ta en separat? Ska man "styla" eller inte? Förhandsvisning, VIP-visning, två mäklare eller räcker det med en assistent? Ska man pruta på arvodet om det får två fastigheter i ett och samma andetag?

En sak är säker att det som ska målas, det ska målas i "Eklanda-vitt", däremot lägger vi inte ek-tarkett. Även om vi inte kan begripa hur alla i hela Eklanda vill ha det så opersonligt och så likt alla andras hem invändigt, så är det alla mäklares råd. Nog för att det är originaltapet överallt här utom i köket, men en liten fondvägg hade väl inte varit fel i sovrummet?

Det är inte vårt problem när huset väl är sålt, vad eller hur andra gör med det, men det verkade som om alla behåller det vita, så slipper de göra om inför en försäljning. Jag blir helt stum, flyttar de verkligen hit för så kort tid? Mäklarna säger enhälligt att det är väldigt få hus som säljs i vår del, det vill säga den äldsta delen, för här trivs man och vill stanna, uppenbarligen.

Det är bara vi gamla stollar, i det andra huset på tre år som varit/blir till försäljning, som flyttar från området. Å andra sidan har mannen bott här i 24 år, så det känns nästan som att det är dags. Själv har jag flyttat många gånger, som du kanske vet, men jag flyttar hem denna gång och i så fall för gott. Fast osvuret är bäst, vi kanske flyttar till Kroatien eller något annat trevligt land innan vi är klara...

Idag blev det sen middag, för vi åkte till mamma Siv för att visa bilder och diskutera alltihop som händer och det tog ju sin lilla tid. Stekt fläsk med löksås, det är gott det!



Vi har ätit gott hela helgen, utom i söndags, då åt jag knäckebröd framåt kvällen. Vet inte vad som flög i mig, men frukosten flög ur mig och jag mådde tjyvtjockt hela dagen. Mannen stekte korrrv till sig själv när vi kom hem från Bovall. Det luktade jättegott, men jag kunde inte tänka mig att äta den. Det var ju tur att jag snabbt blev av med den bakterien eller vad det var.

Att både vara sömnlös och utan mat är ingen bra kombination när det är så mycket att göra och tänka på. Jag var helt slut innan första mäklaren kom igår. Okej, att det inte var en visning, men vi städade inte innan vi åkte hemifrån i torsdags. Vi åkte så snabbt vi kunde efter att mannens deadline passerades, vilket bara tog en och en halv timme denna gången...

Vi fick ge oss av direkt för det fanns ingen kattmat och givetvis inget till oss själva heller.



Det blev karré och en färdig potatisgratäng, vi var för hungriga för att laga mat i mer än 20 minuter. Dagen efter åt vi kokt torsk med äggsås, så gott och alldeles för länge sedan!



Lördagen bjöd på entrecôte vilken vi sparat i frysen sedan tidigare.



Så den där fastedagen kunde jag ju klara av, om man säger så...

Fortsättning följer i en blogg nära dig, ha det gott och ta hand om dig så länge!









onsdag 9 augusti 2017

Salve, salvia!

Det är farligt med semester. Eller farligt och farligt, det är väl snarare så att man slarvar lite och kör igenom hela säsong 3 av Skam på en gång och inte kommer i säng. Sedan råkar det bli ytterligare en sen kväll och och sedan får man nattgäst och därför hänger med till Pustervik och får ta del av en konsert med Daniel Lanois, som var alldeles utmärkt.

Att ordningsvakterna som var i tjänst under kvällen betedde sig osmidigt, oproffsigt och rentav dumt är en sak som jag eventuellt tar upp i ett annat inlägg, men detta ledde till att det blev sent igen. Vi var tvungna att älta två separata incidenter under tiden som nivån i Bourbon-flaskan sjönk snabbt och jag lagade nattamat. Tur att jag hade skaffat mer korrrv och att det fanns en påse surkål kvar i kylen...

När mannen väckte mig i morse hade vi fått en gäst till, sedan kom ännu en, men jag hann bara krama om henne då jag hade en tid för klippning att passa. Jag fick tipset om Hårstudio i Sisjön av en annan god vän och jag är jättenöjd med resultatet. Priset, jämfört med salongerna på Frölunda Torg, var en glad överraskning.

Klippning, färg på ögonbryn och -fransar, samt noppring och trådning av brynen gick på 500 kronor. Samma behandlingar brukar gå på minst 300 till på "Torget" så jag tänker sponsra tjejerna i Sisjön så länge jag har möjlighet. De har uppenbarligen många stamkunder, det märktes under tiden jag var där, vilket är ett bra betyg och nu fick de en till.  

Undrar du om vi ätit mat på sistone så kan jag lugna dig med att vi givetvis har gjort det.

Möglig ost under skinnet, det blev en ljuvlig sky... 

Jag var våldsamt sugen på både pasta och räkor denna dag...

Spareribs är aldrig fel!

Idag måste jag göra något av kycklingfärsen i kylskåpet, så det blir frikadeller i tomatsås. Av någon outgrundlig anledning är jag egentligen mest sugen på pizza, men det duger lika bra med pasta, så det får det bli! Salvia och mynta, är det en bra kombination? Myntan växer i en kruka på altanen, mest för mojitons skull, men det vore kanske trevligt att använda den i maten också?

Salvian kommer från affären, den är ingen vanligt förekommande krydda hos oss. Jag har tidigare inte varit så förtjust i "blommiga" kryddor, men man blir ju klokare med åren. Och eftersom jag tycker att kycklingfärs känns lite fet så borde salvian passa bra idag. Citron är ju gott också, men passar myntan in här då?

Om jag inte får extremt snabba svar på denna fråga, får det bli ett experiment eller så fegar jag och låter myntan stå kvar till nästa mojito. Nu känner jag hur magen skriker efter mat, så jag går väl ut i köket tar itu med det hela. Resultatet kommer att redovisas vilken dag som helst, jag har ju semester!

Ha det gott på alla sätt och vis så länge!



lördag 5 augusti 2017

Synvillan.

Jag hinner numera inte alls att skriva någorlunda regelbundet. Vi har alldeles för mycket att prata om på kvällarna efter jobbet. Vi har varit på husvisning och det var något av ett antiklimax att se villan i verkligheten. Det är en synvilla kan man faktiskt säga, ty sovrummen, som är relativt normalstora, känns pyttesmå och trånga. Som att befinna sig i en lekstuga...

I alla sovrum är det ett snedtak och övre delen av fönstren är i ögonhöjd. Jag vet inte om jag kan förmedla hur det ser ut på ett vettigt sätt, men jag som inte har en tillstymmelse av klaustrofobi i vanliga fall kände mig instängd. Mannen håller med mig. Om man slog ut väggen till den stora klädkammaren finge vi ett sovrum som känns rymligt, men ändå ombonat.

Nu låter det som om vi ska köpa huset, men det finns några fler och allvarligare minus med det. En fuktskada i taket, som var känd redan för fyra år sedan, har inte åtgärdats och försämrats. Givetvis.
Inte kunde vi i vår vildaste fantasi tro att en så självklar detalj som tjärpapp eller åtminstone behandlad spånskiva under teglet inte längre är legio...

Speciellt inte när man bygger ett hus i sjumiljonersklassen och på västkusten, där det är ovanligt med nederbörd från ovan, den kommer snarare horisontellt. Dessutom finner vi det synnerligen märkligt att det inte isolerades bättre mellan lägenheten och övriga huset, då allt redan från början byggdes som ett generationsboende eller med syfte att hyra ut den delen, vilket vi inte fattade alls.

Vi har satt bollen i rullning och kontaktat mäklare för försäljning av vårt och svärmors hus i alla fall, hur det än blir med "synvillan" eller det andra som också är av intresse i nuläget. Jag har påbörjat min andra semesterperiod och hoppas såklart på en visning av det under dessa två veckor. Vi har saker att åtgärda här hemma också, innan det blir tal om visningar, så det blir måhända inte så mycket vila.

Om köksrenoveringen var vårt första elddop, så blir flytten det andra och förmodligen ett ännu större prov på kommunikationsförmåga, samarbete och förmåga att kompromissa. Jag funderar på hur stora containrar man kan hyra för privat bruk? Eller ska vi ha två? Och så är det ju lilla mammas hus också. Definitivt två dit med!

Hon har redan klart och tydligt sagt att hon bara ska ha med det hon behöver och inte en sak till. Med andra ord kommer vi att "dödsstäda" två hus fulla med bra-att-ha-saker, grejer som kanske hade kunnat komma till användning, prylar som haft och kanske fortfarande har visst känslomässigt värde, samt helt obegripliga saker...

Det har sina fördelar med att flytta då och då, även om det är urjobbigt både fysiskt och psykiskt. Man får omvärdera varför man egentligen har behållit saker som ändå inte används, det är svårt. Jag har få ägodelar idag, men mina snälla föräldrar och systrar som hjälpt mig flytta ett par gånger vet vilken liten hamster jag varit.

Nå, nog om detta! Jag ska berätta vad som hände på vår bröllopsdag alldeles nyligen, istället. Jag funderade på hemvägen om jag kunde hitta på en liten present till mannen på vägen hem. Han hade fångat fisk och skrev ett i meddelande att "det stänker och småregnar, men grillar ute ändå", vilket fick mig att tänka på hans trasiga tofflor. Alltså köpte jag ett par nya till honom.

När jag kommer hem ser jag att han lagt ut en bild på FB, på sin fot i toffeln, vilken helt tappat hela sulan. Sällan har väl ett par tofflor gjort så stor succé som då! Själv fick jag en ypperlig middag och det räcker så bra så. Vem blir inte glad av denna förrätt?



Sedan fick jag grillad havskatt och mannen serverade den helt torrskodd. Jag glömde visst ta en bild på fisken, men här ser du hur den gamla toffeln såg ut...


Jag borde såklart ha skaffat nya tidigare, men du vet hur det är, man glömmer bort förtreten ganska fort, när man väl bytt sockar efter att ha lånat mannens tofflor för att hämta tidningen i regn, snö och slask. Han är inte gnällig av sig heller, så...

Idag blir det kycklingklubbor med möglig ost, två sorters melon och vad jag eventuellt mer hittar på, imorgon ska vi ut och leta bänkskiva till badrummet igen och förhoppningsvis även hitta något gott att äta. Frysens innehåll är under all kritik nu, men med tanka på att vi kanske snart flyttar så känns det onödigt att fylla upp den, så som vi brukar.

Ha en skön lördag och en härlig söndag!


lördag 29 juli 2017

Kalasmat.

En vecka går så fort! Jag fick fixa och trixa med mina arbetstider på måndagen för att kunna se på bio med tre herrar som sällskap. Filmen heter Dunkirk och jag rekommenderar den varmt, den var omväxlande spännande, småspännande och onödigt spännande precis hela tiden. En ruskig skildring av evakueringen av de allierade i början av andra världskriget.

Man kan lätt förstå vilken panik soldaterna kände när stranden bombades av tyskarna medan de väntade i rader på att bli upphämtade till fartygen som skulle föra dem hem. Känslan att se dessa skepp bombas sönder och samman, med kamrater ombord, när man själv står kvar...
Krig är inte vackert och det lockar fram ens sämsta sidor i många fall.

Dock även goda sidor, som att mer eller mindre självklart riskera livet som civilist och ta sig över med sin egen båt för att få hem soldaterna. Skamkänslan hos soldaterna är svår att fatta, det var ju inte deras fel att slaget om Frankrike inte blev någon succé. Det gick som bekant bättre senare när flygunderstödet blev mer effektivt när de hunnit bygga fler plan, bland annat.

Alla fyra var efteråt rörande överens om att det var en bra film, snyggt gjord, om något så hemskt kan skildras snyggt, och den kändes "äkta", utan överdrivna effekter eller hjältemod, om du förstår vad jag menar. En god vän bestämde sig för att se filmen, men måhända hade han för högt uppskruvade förväntningar eller så såg han inte alls på samma sätt som vi, för han var jättebesviken...

Vad har hänt mer? Inte så värst mycket, jag har ju jobbat hela veckan. Mannen har lagat mat och på min födelsedag i torsdags fick jag moules marinières och bubbel när jag kom hem efter den längsta arbetsdagen på länge.

Mannen vet vad jag uppskattar, blommorna var en oväntad bonus

Är inte det typiskt? Chefen hade förstås inte en tanke på det när hon gjorde schemat, men hon tyckte det var lite besvärande när hon insåg det. Det kanske var därför jag så lätt fick ledigt på måndag då vi ska på husvisning, trots ganska kort varsel?

Min mormor ringde och gratulerade mig som vanligt på födelsedagen och frågade om vi skulle komma och hälsa på snart. Vilket vi försökt flera gånger i sommar, men hon är ju så himla upptagen jämt. Nu har vi i alla fall en middag att se fram emot hos henne när hon har spelat boule. "Ja, det blir nåt ur frysen, jag är inte en sån där matmamma som du", sa hon när vi bestämde dag och tid igår...

Lite lustigt att min mormor ser mig på det viset tycker jag. Hon är förvisso inte alls lika road av att laga mat som jag och min mamma, men det hon bjuder på är alltid jättegott. Därför ska det bli hur trevligt och roligt som helst att träffa henne och se vad hon har på lut.

Idag regnar och blåser det så det var tur att vi grillade ute igår. Eller, mannen gjorde det. Jag har gett honom oinskränkt makt över grillen, för att han har bevisat att han är värdig. Annars är jag rätt bra på att grilla jag med. Det blev entrecôte från charken på Ica i Kungsmässan. Dyrt som tusan, men mycket fint kött, så det fick det vara värt, det var ju ändå fredag.



Dagens middag blir en gryta med kalkonbröst som inhandlades för halva priset, så det blir billigt idag å andra sidan. Gungor och karuseller, liksom. Jag funderar på om jag ska ha jordnötssmör i grytan, eller om den ska gå åt det sötsura hållet. Vi har en stor burk jordnötssmör i kylen, men jag kommer inte på varför vi skaffade den. Jag vet inte hur länge en sån håller heller, bäst att kolla upp det.

Ha en skön lördag och mys i regnet! Det gör jag!






söndag 23 juli 2017

JaJa Män!

Söndag idag och vädret är sådär. Vi hade mer tur igår kväll däremot, när vi var ute på lokal, närmare bestämt Porter Pelles och lyssnade på YaYa Men. Den gode Ingo, som spelar trummor och sjunger i denna eminenta trio, är ytterst ansvarig till att mannen och jag fann varandra. Den där hemliga gruppen på FB, vilken jag berättat om, är hans verk och jag är tacksam för det.

Vårt sällskap vid bästa bordet under spelningen hade vi inte heller träffat om det inte vore för groupen, som vi kallar den till vardags. Lasse och Gunilla är goda vänner och vi ses relativt ofta. Nina är ytterligare en vän som vi gärna umgås med. I morgon ska vi gå på bio med två gentlemän som vi lärt känna på kalas hos L & G.

Av någon anledning pratades det om Dunkirk och genast föreslog någon att vi skulle gå och se den gemensamt. Läste recensionen av den i GP i veckan som gick tror jag, och den var lysande. Nu ska man ju inte ha för stora förväntningar bara för det, så jag skruvar ner dem lite grann och återkommer med ett eget omdöme vid ett senare tillfälle.

Jag minns inte när jag var på bio sist. Uppenbarligen alldeles för länge sedan, när det är så illa ställt. Så bra att herrar Larsa och Anders drar med oss upp ur soffan och till Bergakungen! En liten detalj som jag måste försöka lösa är när jag kan sluta jobbet, för att hinna. Mannen trodde att jag slutar 17 i morgon, men det står 18 på mitt schema, vilket vi såg när vi kom hem...

Nå, jag ringer mina arbetskamrater som är i tjänst idag och kollar om jag kan förskjuta mina tider utan att det ställer till med något. Det skulle förvåna mig om jag stöter på patrull, men man vet aldrig helt säkert hur schemat ser ut för hela gänget. Har de haft mycket att göra i helgen blir det väldigt mycket varor att ta hand om på måndagar, men vi har sommarjobbare som är till stor hjälp också.

Eftersom det är halvtrist väder blir det matlagning inomhus idag. Vi bestämde oss sent igår kväll för att ta upp en lammbringa ur frysen och hitta på något gott med den. Lammet kommer för övrigt från nämnde trummis och hans underbara fru. Ja, du förstår ju vilken nytta och glädje man har av att vara med i hemliga FB-grupper.

Jag är med i några grupper på G+ också. En fråga i en hemodlargrupp angående en chiliplanta gjorde att jag blev erbjuden fröer av en medlem. Så där bara! Jätteroligt och generöst gjort av honom, tycker jag. Tack igen Lars, om du läser detta inlägg också! Det är med andra ord trevligt att vara med i olika grupper för man kan få både vänner för livet och hjälp av osjälviska entusiaster.

Givetvis är jag med i matgrupper också. Minst fyra på FB och en på G+. Ett tag var jag väldigt aktiv i allihop, men det går i vågor det där. En sak jag noterat med alla sorters grupper är att så länge det inte är för många medlemmar är det en trevlig stämning och det blir familjärt och mysigt. Växer sig gruppen för stor blir det snabbt pekfingrar, hätska uttalanden och allmänt trist.

Sådana lämnar jag ganska snart, oavsett hur duktiga admin är på att utesluta bråkmakarna. Hur tråkigt det än kan låta är jag för en begränsad grupp, för då uppför sig folk bättre och man slipper troll samt utvisningar på löpande band. Det är märkligt hur en del verkar tro att det är fritt fram att bete sig ofint, oartigt och hänsynslöst bara för att man befinner sig på "nätet"...  

Då vi åt ute igår har jag bara en bild från gårdagens frunch-macka och fredagens middag att lägga ut.

Avokado, ägg, rökt lax, sallad, tomat, majonnäs

Mannen och jag hjälptes åt att laga en pastagratäng med kassler, svamp, broccoli och ostsås när jag kom hem efter jobbet. Jag hackade upp allt, för det tycker jag är avslappnande och smått meditativt.



En annan dag kommer bild på dagens lammbringa som jag, efter att ha funderat lite, kommer att fylla med citron, örter och kanske svamp och binda ihop till en rullad. Rostade rotfrukter till, tror jag.

Ha en fin söndag och må kommande vecka bli precis så bra som du förtjänar!






torsdag 20 juli 2017

Ovisst.

Det har gått lång tid sen sist. Jag vet inte vart tiden tog vägen, men jag tror värmen tog musten ur mig och jag tappade fokus. På vår altan har det varit så varmt att jag flyttat runt, till och från skuggpartierna när jag kommit hem från jobbet. Jag har ju något slags sommarschema nu och har slutat 16 eller 17 varenda dag, utom just min födelsedag. Då är det en vanlig 10-20.15.

Nu överdrev jag lite. Jag stänger sällan, men jobbar oftast 10-20. När jag tittat efter i min almanacka inser jag att de två första veckorna var väldigt snälla, de följande två lite hårdare. Men vad sjutton, klarade jag maj och juni månad, så klarar jag dessa också, sedan har jag semester igen ju!

Varken jag eller mannen är i toppform nu, med mycket som snurrar runt i våra huvuden, både gemensamt och individuellt. Nej, vi ska inte separera. Men eventuellt dra upp bopålarna och flytta med och ihop men min kära svärmor. Det innebär förstås att jag på riktigt jädra allvar måste jaga jobb någon annanstans och det är inte helt enkelt.

Mannen kan fortsätta sin verksamhet oavsett var vi bor, men han är rejält trött på trögheten hos, och ett systematiskt utnyttjande av hans kunskap av kunderna. Har du missat att jag skrivit om detta tidigare kan du läsa här. Ska han bli chili- tomat- och jordgubbsodlare vid sidan om eller på heltid? Ska han söka jobb som hantlangare hos någon lokal snickare eller annan hantverkare?

Två hus ska ut till försäljning och rensas hårt på inventarier och "onödiga" minnen. Jag var länge en hamster, men två skilsmässor och sex flyttar botade mig. I den sjunde flytten hade jag med mig mina kläder. I denna eventuella åttonde flytt ska tre bohag hamna på samma adress, dock i två olika bostäder. Det mest spännande av allt är att svärmor ropade JA, när idén lades fram...

Mannen och jag har diskuterat en flytt från storstadsområdet och "hem" till mina hemtrakter under en längre tid, alternativt någon plats som är mer utanför och billigare. Numera, efter svärmors sjukdomsepisod är det mest intressant att det finns utrymme för generationsboende. För inte kan vi lämna lilla mamma Siv själv, ity hon inte blir vare sig yngre eller raskare.

Vi hade turen och lyckan att ha både henne och moster M på middag i lördags. Vilka härliga damer! Vi startade med lite cruditées med avokadohummus och parmesandipp. Cava till såklart. Lite senare på kvällen grillade mannen kummel och den avnjöts med rosé. Det blev inga matbilder från denna dag, "bara" andra minnen.



När mannen inte vet vad han ska hitta på till middag blir det som ovan. Entrecôte med grillad färskpotatis, årets första egna bifftomat och resten av avokadohummusen från lördagen. Tja, vem är jag att klaga på det?



Igår blev det grillad lax med grönt, melon och trädgårdens skörd av bär. Jordgubbarna ska vara vita och heter följaktligen Snow White. De har en liten ton av ananas och är jättegoda. Jag är inte glad i jordgubbar som närmar sig övermogenheten, eller är för söta, så jag är förtjust över dessa. Nu ska vi bara få dem att överleva vinter och en eventuell flytt.

Jo, sen är det ju detta med att få tankarna att sluta mala och mannen att sluta snarka, sedan är allt underbart. Skojar bara, det blir lättare att sortera tankarna och lägga upp en krigsstrategi. Jag har läst hela Emperor-serien av Conn Iggulden och vet hur de stora romarna planerade sina mått och steg för att vinna på slagfältet. Veni, vidi, vici?

Nå, mycket måste klaffa och det är långt ifrån säkert att det händer på denna sidan av årsskiftet. Fortsättning lär följa...

Ha en fin semester, fredag eller sommar, vilket som passar dig bäst!    








torsdag 13 juli 2017

Kunskapstjuvar.

På mitt jobb och i branschen finne det "kunskapstjuvar" av två kategorier. Den ena är positiv, den andra allt annat än det. Till den första hör de kunder som kommer in och frågar till råds och verkligen behöver hjälp. De har ett problem som måste lösas på något sätt, men de vet inte hur. Ibland handlar det mer om att bolla idéer, ibland handfasta råd; "Ta den här"!

Någon gång handlar det om att reda ut vad vården faktiskt menade. Ofta får en patient med ett förband eller två efter operation eller annat ingrepp och en välmenande, men ack så felaktig uppmaning att gå till apoteket, de har detta som du kan köpa om det inte räcker. Vilket det aldrig gör, för Landstinget är så snålt numera. Förlåt, ekonomiska...

Problemet är att vi har inte samma inköpskanaler, så Apoteket har inte alltid "rätt" märke, men ofta motsvarande produkt. Ibland är det någon som vill vara ute i god tid och kanske rentav "mota Olle i grind". Detektivarbete är inte ovanligt. Vi frågar, får svar som är svävande i många fall. Nya frågor, bättre svar. Slutledningen kan sluta med att kunden inser att det är bättre att avvakta.

Eller så lyser ögonen upp när man kan presentera en lösning och man är "Dagens Hjälte". Här inser jag att det ena inte alltid utesluter det andra. Nåväl. Jag är lika glad vilket som. En bra affär är inte nödvändigtvis den som ger klirr i kassan när kunden går ut. Det kan bli en ännu bättre affär nämligen, när samma kund kommer in nästa gång och är synnerligen tacksam för hjälpen sist.

Till delkategorin positiva kunskapstjuvar hör våra underbara studenter som sommarjobbar. Jag tror minsann att öronen växer på dem för att kunna ta del av konversationen som pågår mellan kunden och den "gamla" räven. De vill ju så mycket och suger åt sig alla kunskaper vi har, som svampar. De vill göra rätt, de vill ha bra referenser, de har valt utbildning för att hjälpa människor.

Nu går vi över till den negativa kategorin av kunskapstjuvar. Folk som utger sig för att vara en presumtiv kund, när de i själva verket redan från det de passerar tröskeln har för avsikt att pumpa dig på all information du har, och gå hem och beställa på nätet. Inte för att jag tycker det är särskilt klokt att konkurrera med sig själv, men förhoppningsvis beställer de på apoteket. se, åtminstone.

Jag har kanske lagt en kvart eller mer på att beskriva, låta kunden prova, visat på alternativ om priset har betydelse (vilket det ju har om de ska beställa på nätet, tyvärr), skickat med prover, och gett hela min förbaskade själ för den delen, för att kunden ska bli nöjd och glad. I allra värsta fall går kunden till en konkurrent som har bättre pris för stunden, men inte har någon som helst kunskap...

Hur känns det? Fråga min man! Vi är inte alls i samma bransch, men har kunder som suger ut det "gottaste" ur oss och ger någon annan affären, likväl. De som ringer och och ber om råd, frågar om artikelnummer och sedan beställer hos konkurrenten ligger inte högt i kurs hos mig, kan jag säga. De flesta av mannens kunder är själva egna företagare och är väl medvetna om hur kärvt läget är.

I en så liten och snäv bransch som det handlar om är det en strid att få ekonomin att gå lite, lite plus vareviga månad. Det är för få arvtagare till "the american lifestyle" i Sverige och raggarna blir färre och färre för att kunna tälja guld med pennkniv som återförsäljare av reservdelar till gamla och nya jänkebilar. Jag tycker att man kanske borde känna lite solidaritet med likasinnade egenföretagare...

Fast jag är ju naiv, godtrogen och tror att alla är goda och vill väl. Jag är en musketör, "en för alla, alla för en" och tar väldigt illa vid mig när ovan beskrivna saker sker. Inte så mycket för egen del, för jag är trots allt statligt anställd och har en relativ trygghet i och med det, men mannen har varken a-kassa, rätt till sjukpenning eller något annat skyddsnät än en provisionsbaserad inkomst.

I musikbranschen påstås det från tvivelaktigt håll att ett inställt gig också är ett gig, men i mannens bransch är en inställd affär inte en affär alls och innebär utebliven ledighet, sömnsvårigheter, magont och allmänt orostillstånd och ja, hur länge ska jag fortsätta? Det finns många sätt att utnyttja kunskap, människor och "systemet". Hur vill du göra det? Ömsesidigt eller egoistiskt?

Sådär, nu är jag troligen färdig med det ämnet för tillfället. Känner mig utpumpad och ledsen. När det känns på det viset behöver man lite goda motvikter och vad är då bättre än en matbild?

Grillad hälleflundra med lite annat gott

Gårdagens middag blev en superhit! Mannen har fått förtroendet att tillaga fisk på sistone. Egentligen har han haft det länge, men det har han inte riktigt fattat. Jag säger som jag brukar, övning ger färdighet och det visade sig att jag har rätt. Det händer oftare än många kan tro...

Idag blev det spaghetti och slökokt köttfärssås så att vi kunde sitta ute i solen så länge som möjligt och läsa våra böcker i total stillhet och ro. Inte en enda granne fick för sig att klippa gräsmattan för en gångs skull. Så bra har vi det!

Eftermiddagssemester!
Jag har inte en aning om vad mannen hittar på till middag imorgon, jag är bara tacksam för att jag får komma hem och äta den.

Ha en god natt och en härlig fredag!








söndag 9 juli 2017

Skeptisk.

Vi är hemma igen efter fyra dagar i Bovall. Jag skäms inte ett dugg för att jag gjort ingentingen dessa dagar, inte ens hälsat på någon. Jo, jag sprang på en bekant på biblioteket och hälsade på henne. Hon har varit synnerligen involverad i att ett av mina barn har fått ordning på sitt liv och har nytt självförtroende, är ansvarstagande och driftig. Jag är oerhört tacksam för hennes engagemang.

Saker och ting blir sällan som man tror och plötsligt "fanns" inte hennes tjänst längre, så hon gick vidare till andra utmaningar och är numera kollega med en av mina favoritsystrar. Vi gick in på biblioteket för att det var bokrea och vi hittade några barnböcker, samt tre tegelstenar till pocketböcker av Robin Hobb, eller som jag genast döpte om henne till; Hobin Robb.

Mannen har blivit en fantasy-älskare, och eftersom denna författare tydligen bara ägnar sig åt triologier slog han till på denna kompletta som handlar om skepp, vilka tydligen blir levande efter en del händelser som jag inte riktigt har koll på. Jag ska självklart läsa dem själv sedan, när jag är färdig med Caesar och hans liv och leverne.

Ja, det är väl det vi har gjort i helgen. Läst, lagat mat och gottat oss.



Bland annat med marulk som vi köpte på Kustcharken (!), tillsammans med en Rackebajsare, tjocka revben och Beef Jerky. Det sistnämnda är ju löjligt gott och skulle kunna ätas kilovis, men därtill är det lite för dyrt. Nästa gång vi åker norrut vet jag bestämt att mannen kommer att råka vara i närheten och köpa på sig mer än sist.

Jag undrar vad de har kryddat med? Något beroendeframkallande måste det vara, helt klart. Vi betedde oss som katterna när de fick något som min mamma hade fått som varuprov. Katter brukar inte stå på två ben, men det gjorde de då. Vi mer... gnydde och gnällde lystet, men delade solidariskt upp bitarna mellan oss. Katterna fick inte smaka, dock!

Idag hade vi en dejt med våra barnbarn, så inledningsvis var jag inte helt sanningsenlig. Vi gick en promenad till Sör-Stràne, det vill säga Södra Strandgatan i Hunnebostrand och där bjöd Boffa på glass.



Sedan gick vi en annan väg tillbaka, stannade till vid en lekplats och vidare förbi min mormor, men hon var tyvärr inte hemma denna dagen heller. Det är hon sällan, krutgumman.

Efter denna utflykt i verkligheten åkte vi hem för att börja packa ihop oss, men hamnade i soffan med våra böcker. Nå, det blev både bäddat, diskat och sopat till slut och packade in oss och katterna i bilen. Inga olyckor på vägen hem, bara missljud från den lilla tutan. Den gråe var tyst och alldeles lugn hela tiden. Om Lilla Röd ändå kunde vara som sin bror!

Vi hade ett litet dilemma att lösa förstås. Matfrågan. När man inte varit hemma på några dagar finns det bara frysta saker att tillgå. Vi stannar inte gärna på vägen för att handla när katterna är med i bilen. Mannen kom fram till att vi skulle ha risotto. Hade vi månne musslor hemma? Nix. Han åkte och hämtade portabello. Svamprisotto med prosciuttochips, således.

Ja, så kan det gå och sämre kan man ha det. Jag ska ladda för fyra veckors jobb med att läsa, resten av kvällen. Lägger fram arbetskläderna och har rotat fram en svart tröja, för nu ska tydligen våra nya kollektion vara på plats. Det tog bara tre år. Återstår att se om det finns något som passar, därav min privata tröja imorgon. Och den gamla rocken. Byxor ska jag skaffa på Grolls...

Ha en fin kväll och en underbar måndag!








onsdag 5 juli 2017

Bluesig.

Hujedamej, så fort tre veckor går! Alldeles för fort och jag känner mig inte alls redo att återgå till jobbet på måndag. Jag gick ju nyss ner i holiday mood och nu stressar jag upp mig så till den milda grad att jag drömmer att mina kolleger ringer och frågar var jag håller hus. Det har visst blivit ett missförstånd och semestern är redan slut...

Så nu gäller det att suga på karamellen, snart är den slut! Mannen sa igår att han så gärna hade gett mig en lite mer romantisk och mysig semester, och det vet jag att han hade gjort om det funnits möjlighet och utrymme för det. Nu gör det inte det, utan vi får göra vad vi kan för att ha det bra ändå.

Jag ligger ute och solar och läser böcker, han pratar i telefon. Inte oavbrutet förstås, han kommer och tittar till mig då och då. Vi hjälps åt med maten, efter att jag lockat ut honom med en sådan här:

Notera mobilerna...
Ja, vad tusan? Visserligen ringer det nästan alltid någon även efter 17-18 i alla fall, men han kan gott slappna av lite i solen, innan den hinner försvinna bakom trädtopparna på Änggårdsbergen.



Igår var det ju en viss nationaldag, men jag tänkte inte så mycket på det när jag bestämde oss för vad vi skulle ha till middag.

Idag tog jag itu med tvätthögen. Verkligen jättetråkigt, men välbehövligt. Sedan tyckte mannen att det var dags att åka och hämta en ny kaffemaskin ity den gamla sade upp sig för gott förra veckan. Under tiden har vi varit hänvisade till presson, men det är ju så tröttsamt när man är van vid att bara trycka på knappen på morgonen. Bortskämda?

Ja, på vissa områden kanske. För tillfället är jag lite deppig och tycker synd om mig själv, därför tycker jag att vi gjorde helt rätt i att skaffa kaffemaskinen, planera för att åka till "sommarstugan" och få så mycket semesterkänsla det går innan sötebrödsdagarna är över. Jag jobbar i och för sig korta dagar måndag-fredag i fyra veckor, innan jag får två veckor till, men det känns tungt nu.

PMS, "söndagsångest" hela veckan lång, mardrömmar på nätterna och, jag vet inte vad...

Bäst jag slutar detta inlägg med en "solkatt" och återkommer när humöret är på topp igen, för jag vill ju inte att du ska smittas av min "blues".



Ha det bäst och ta hand om dig!

måndag 3 juli 2017

Dubbel lycka!

Vi har varit hemma sedan i fredags och det har varit full rulle. I lördags var vi hos goda vänner och blev trakterade med grillat, bubbel och gin. Trevligt sällskap också, förstås. Det blev väldigt sent innan vi kom hem. Vi hade en nattgäst som sover väldigt hårt, det var nog tur för oss...

Han är fortfarande kvar och styr och ställer med sin husförsäljning. Det är inte roligt när tidigare hyresgäster inte skött om huset under tiden de bott där och slarvat med flyttstädning och de nya ägarna upptäcker bristerna. Då är det bra att ha en vän som är hantverkare och rycker in och lagar, även om den spruckna glasrutan kräver glasmästare.

Vi har också haft besök av min äldste son, hans fästmö och hennes syster. Vilken lycka! Det händer ju tyvärr inte så ofta då min son och svärdotter bor i Dalarna. De bjöd in sig på middag och det blev grillat igen, majskyckling, cevapcici och majs. Jag gjorde en coleslaw och mannen fick hämta gott bröd. (Jag har tagit en längre bakpaus, nämligen.)

Det blev till och med efterrätt. En Gin & Tonic-sorbet, som jag tillverkade till en middag för länge sedan. Den hade frusit till ordentligt nu, efter ett halvår. Jag tänkte ju inte då på att den gin som mannen hade med hem från USA var av starkare sort och du vet hur svårt det är att få alkohol att frysa. Skönt att äntligen bli av med den stora byttan ur frysen, förresten...

Idag har jag ingen som helst lust att gör någonting. Jag har helvetiskt ont i min högra äggstock och jag känner mig tjurig. Det bästa hade varit att ligga kvar i sängen med min bok om Julius och Brutus av Conn Iggulden, äta praliner och dricka vin. Men vänta nu, jag kan ju lägga mig på altanen med två av nämnda ting, åtminstone.

Jag vet inte vad vi ska äta till middag. Vill inte åka till affären, så det får bli något vi redan har hemma. Det börjar med andra ord bli hög tid att inventera frysen.



På bilden är det en fläskkotlett som vi köpte på Kustcharken när vi var i "sommarstugan" förra veckan. Ja, tallriken är av standardstorlek och kotletten är som en kotlett ska vara. Svål- och benfria kotletter köper jag inte, ty tråkigare kött får man leta efter.



Mannen fick ovanstående besked i fredags. Vi jublade av lycka, båda två. Äntligen ska vi få sova gott och vakna utvilade. Hoppas det inte dröjer länge innan han får sin maskin, för vi vet redan nu vilken otrolig skillnad den gör. Vår vän Tåmpa lånade ut sin CPAP till mannen i natt och jag funderar allvarligt på att gömma den innan han åker härifrån.

Fast nej, han behöver den väl själv och jag är en snäll och omtänksam människa. Dessutom skulle han såklart säga upp bekantskapen med oss och det vore för trist. Hur lyder ordspråket nu igen? "Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge", så är det!

Ha en skön måndag, var rädd om dig och din omgivning!


onsdag 28 juni 2017

Semesterplaner.

Rymde. Utan frukost. Det visade sig att katterna inte kunde behålla sin frukost i magen. Den första fick städas bort på macken nedanför backen. Nästa på en annan mack innan stadsgränsen passerats. Innan vi var framme kom det ur andra ändorna också...

Suck, det är inte lätt att flytta på gamla katter. De vet när vi börjar packa, att risken är stor att de måste åka bil. Därför blir de inte utsläppta, för då vet vi inte var de tar vägen. Det har vi lärt oss, åtminstone. Men vi lär så länge vi lever och katterna har lärt sig att det inte är så farligt i "sommarstugan". Visserligen är det fortfarande skönt att gömma sig under sängen, men inte så länge.

Vad jag däremot tycker börja kännas en aning tröttsamt är att sängen krympt. Två individer får plats, men fyra är det värre med. Även om två av dem är katter och inte jättelika. Det är lustigt att Compiz gärna tar plats i vår säng här, men inte hemma i Hagen. Därför vänder man sig inte lika obehindrat, om man skulle vilja. Det är trots allt tur att vi inte har propellerstilen, mannen och jag.

Det finns mycket man vill hinna med på semestern. Hälsa på alla nära och kära. Umgås med maken och bara vara. En svår balansgång. Men det finns plan för att hinna med både det ena och det andra. Idag var det bara en sådan dag då jag kände mig fullständigt asocial, så vi åkte till Dingle och skaffade en grillborste. Därifrån vidare till det mest ödsliga köpcenter jag skådat.

Från Tanumshede bar det vidare hemåt längs kustvägen och en glass på Piper's i Hamburgsund går bara inte att hoppa över i det läget. Puffade före, under och efter glassen, men det var det värt! Jag tog inget kort på Chokladdrömmen, men den var tjusig! Väl hemma igen fick mannen ta hand om lite affärer, det är svårt att ha semester på heltid när man är egen företagare.

Hämtade Compiz medicin på "fel" apotek, men det var roligt att återse gamla vänner och kollegor där, så det får väl gå ändå. Sedan åkte vi hem igen och ordnade med maten. Mannen fick även idag tända grillen för entrecôten som vi "råkade" hitta i frysen igår.



Gårdagens middag bestod av en asiatiskt kryddad havskattfilé. Löjligt gott!



En så stor bit behöver inte mer än lite fänkål och vattenmelon som sällskap. Jag vet inte vad det blir till middag imorgon, men planen är att äta lunch på sonens arbetsplats, sedan åka till tippen och banken. Förhoppningsvis kan vi se barnbarnen på hemvägen, förutom min kära syster. Förmiddagen är vikt åt nära och kära i Hunnebo, hoppas planen håller.

Ha en fin kväll och morgondag, oavsett vad du planerar att göra!






måndag 26 juni 2017

Ur en kos dagbok...

Vaknade. En bedrift. Uppsökte toaletten, väntade på kaffet. Läste tidningen. Löste ett sudoku. Läste bok. Svarade i telefon. Fixade frukost... 



Lade in en tvätt i maskinen. Läste bok. Betalade räkningar. Suckade. Vägrade handla. Vittjade frysen. Hängde tvätt. Tittade på chilin. Tittade på jordgubbarna. 

Läste bok. Idisslade. Gjorde två drinkar. Kryddade karrékotletterna. Förbättrade surkålen med kummin och smör. Försöker planera. Går sådär. 



Två veckor kvar. På semestern, alltså.Var är lottovinsten? Sväljer paniken. Äter. Gott!
Laddade diskmaskinen. Duschade. 

Drömmer. Vaknar. Rymmer?


söndag 25 juni 2017

Spontankalas.

Så snopet det blev när sonen och jag skulle göra det där bankärendet. Någonstans hade jag en misstanke om att öppettiderna skulle helganpassas, så jag kollade på SEB:s hemsida på tisdagen. Det enda som noterades som avvikande där var att det skulle vara stängt på midsommaraftonen, vilket är rimligt. Ingenting sades om att torsdagens tider skulle ändras...

Om man vill vara grinig kan man sura över att jag fick åka 30 mil med oförrättat ärende, men jag väljer att se det positivt. Jag fick en pratstund med min ena favoritsyster och det är värt väldigt mycket. Sedan fick jag se över sonens översvämmade förråd och ställa madrasserna på tork och torka upp på golvet. Inget av värde eller nytta gick till spillo, vilket är en tröst.

Vi handlade på City Gross innan vi susade vidare hem. Mötande trafik var ömsom tät men flytande, ömsom stillastående då det hade hänt en del olyckor, men för oss var det inga som helst problem. Mannen hade lagat middag och sonen och jag satte oss till dukat bord. Det var precis vad jag behövde för korven jag klämde i mig på Torp stillade bara den värsta hungern.



Jag glömde visst att äta under dagen. Inte ovanligt, men ganska dumt. Nå, det blev en trevlig kväll och på midsommaraftonen började vi med att äta lite matjessill med tillbehör. Mannen och jag konstaterade att det var första gången sedan vi blev ett par som vi faktiskt åt något "traditionellt".



På kvällen grillade mannen en hel rostbiff, till vilken jag gjorde en potatissallad med bland annat rädisor och vinägrett. Till efterrätt blev det jordgubbar, lättvispad grädde och lakritspulver. Vi tittade på inte mindre än fyra filmer under kvällen, den klart bästa var The Amazing Spider-Man. Och då menar jag verkligen att det var en bra film!

Midsommardagen började ganska sent för vår del. Efter frukost åkte vi allihop till svärmor, där mannen klippte häckar medan vi andra satt inne och pratade om allt möjligt. Under tiden ringde en god vän och frågade vilka våra planer var för dagen. Hastigt och lustigt organiserades ett förlängt midsommarfirande på vår altan.

Vår vän hade med tre av sina vänner, dittills bara ytligt bekanta till oss. Nu är chansen större att vi kommer ses lite oftare. Härliga, intelligenta och roliga människor är alltid välkomna till vårt hem! Det blev spontant och improviserat med grillning av diverse korvar, kycklingben och -vingar. Sallad, bröd, hemlagrad ost (den var populär!), vattenmelon, oliver, chips och drycker på knytisvis.



Vilken tur att jag fyndat på Bolaget, det var bara att langa in flaskorna i frysen allteftersom. Jo, det förekommer att Bolaget har rea, men det är något de inte direkt skyltar med. Men det vore ju höjden av alkoholmissbruk att kassera prima varor på grund av att bäst-före-datum närmar sig. Man får alltså lägga ner lite tid på att leta rea-artiklar, eller känna en mullvad...

Idag åkte sonen hem. Lite ledsamt är det alltid, men vi ses redan nästa vecka. Då ska jag skälla lite på banken och åka till tippen med madrasserna. Fick ett tips av en granne i huset att be om pallar på Llentab, för att inte råka illa ut fler gånger. Det var inte första gången det var översvämning i den källaren, nämligen.

Mannen tittar på Formel 1, jag ska förbereda dagens middag som inte blev av igår. Fiskgratäng med räkor, vars skal såklart ska kokas till en fond som en grund för såsen. Det ska bli gott!

Ha en fin kväll, hoppas alla moln lättar tills imorgon!

PS. Det var inte lite fräckt T, att inte säga hejdå innan ni åkte vidare. Hmpf!



onsdag 21 juni 2017

Sicken brakare!

Jag har visst tagit semester på sanning. Inte ens gjort blogginlägg sedan i söndags. Saken är den att jag är upptagen med att ta det fullständigt lugnt, vilket är precis vad jag behöver. Visserligen har jag gjort lite nytta och hämtat mat till både oss och svärmor. Det var den första dagen av min semester. Jag fick en present av svärmor, det var lika oväntat som glädjande. Bra dag med andra ord!

Igår skrotade jag runt här hemma och bytte lakan i sängen, läste bok i solen på altanen och var allmänt lat. Sedan lagade mannen och jag mat tillsammans, så det var också en bra dag. Dag tre av min semester, det vill säga idag, har jag inte gjort så mycket nytta, heller. Fast jo, det har jag. Jag gjorde frukost till oss, hälsade på svärmor några timmar och lämnade färdiglagad mat hos henne.

Eftersom mannen repar på onsdagar brukar vi äta lite tidigare än vanligt, men vad skulle vi ha? Det fick bli rester, för det finns det ganska mycket av i frysen, trots att jag försett svärmor med en del på sistone. Bra att det kommer till nytta, nu när det inte behövs lunchlådor på en stund.



Rester är icke att förakta, och är väldigt bra att ha när orken inte riktigt finns där. Jag bestämde mig helt enkelt för att det kan komma dagar bättre lämpade för matlagning, hittills har ju vädergudarna lyssnat på mina böner om sol, men inte ens yr.no har någon särskilt god prognos för kommande helg. Vi får väl se hur det blir, man vet vad man har när man drar upp rullgardinen på morgonen...

Imorgon ska jag åka norrut och hjälpa sonen med bankärende och översyn av skadorna i hans förråd efter översvämningen förra veckan. Därefter åker vi till Mölndal och firar midsommar. Firar och firar, förresten? Det är ungefär lika intressant med midsommar som med pingst, eller påsk för den delen, numera. Det som är trevligt är att sonen oftast vill vara med oss dessa helger.

Vi har ingen speciell påsk- eller midsommarmat. Det känns bara som något mindre julbord och nej, så himla förtjusta är vi inte i sill. Förra året köpte jag matjessill för att eventuellt ha som en liten lunch på midsommaraftonen, men det blev aldrig av. Vi fick hastigt och mycket lustigt flera gäster och det blev lite knytkalas istället.

Sillburkarna står kvar i kylen, de smakar säkert ännu bättre i år. Annars planerar jag att stanna till på Torp och City Gross på hemvägen och se vad för kul de har där. Man brukar (nästan) alltid hitta något roligt och annorlunda, antingen för grillen eller för annan tillagning. Vad jag nästan bestämt vet är att mannen får laga till en majskyckling till oss imorgon i alla fall, för den finns redan hemma...

För övrigt hoppas jag att både mannen och jag får sova lite bättre i natt. Han fick nämligen göra om sin apné-registrering igår. Första gången gick det åt skogen, vilket det kan göra säger de. När han väl krånglat på sig all utrustning brukar han som vanligt somna väldigt fort. Jag däremot måste tygla mitt reflexmässiga lyftande av hans haka, när det brakar loss likt ett åskväder.

Och att möblera om honom och hans två kuddar, det kunde jag ju också glömma, så öronpropparna satt på plats innan jag släckte sänglampan efter att ha läst mig jättetrött. Måtte denna mätning gått bra, (eller snarare uruselt?) för det kommer säkerligen att ta lång tid att få träffa en doktor som kan bedöma behovet av en cpap i annat fall.

Nu ska jag läsa vidare i min bok "Emperor, The gates of Rome" av Conn Iggulden. Ja, det finns en hel serie, så jag har att göra hela semestern tror jag, vilket passar mig utmärkt. I altansoffan, på stranden, på Badholmarna, här ska läsas och mysas!

Ha det gott, du med!










söndag 18 juni 2017

Semester!

Imorgon börjar min semester, men jag har också varit ledig denna helg. Så himla skönt! Tre veckor då jag bara ska gotta mig och ta det lugnt. Jag, eller vi, har inga planer än, det får bli som det blir. Vi har ju alltid Bovall, det är en välsignelse, när den ekonomiska situationen är som den är. Det blir ingen bröllopsresa än på ett tag.

Det beror ju på fler saker än den ekonomiska, katterna är en del och svärmor är en annan. Enligt mannens rön är hon dock på god väg att bli sitt gamla jag, det vill säga envis, obstinat och hemlig. Fast det beror mycket på vem som frågar, tror jag. Jag har inga som helst problem med att förmana, hytta med fingret och småskälla på henne, utan att hon blir vrång.

Mannen och svägerskan är ju barnen och jag är en "utomstående" och jag vet att svärmor gillar mig, så jag kanske får ta mig lite friheter. Det är gott så! Jag jämnar gärna vägen för hennes ätteläggar, i den mån jag kan och hinner med. Så med tanke på att svärmor fortfarande är lite svag passar det ju alldeles utmärkt att jag har tid nu.

Firandet av min semester startade redan i torsdags, då mannen serverade kalventrecôte när jag kom hem efter jobbet. Det var en trevlig middag!



I fredags fick jag detta på tallriken och bubbel i glaset:



Ja, jag delade med mannen förstås. Krabbklorna var de största jag sett på länge och väldigt goda, medan räkorna var ovanligt små och således hutlöst dyra! Det behövs bara lite bröd och majonnäs, så är det en komplett måltid, tycker jag. Varför krångla till det, liksom?

Igår åt vi något nytt för oss. Jag bläddrade i min nyaste Allers och blev då sugen på kycklingspett med jordnötssås. Därför fick jag åka iväg till affären lite hastigt och lustigt och hämta lårfiléer, samt jordnötssmör. Vi hjälptes åt med tillverkningen av sås och spett, vilket är trevligt för det händer inte så ofta numera, med mina dumma arbetstider.



Vi var överens om att nästa gång ska det vara lite mer krut i såsen och även i marinaden till kycklingen. Det blev alldeles för tamt när vi gick efter receptet. Mannen slickade nästan såsskålen ren så det var väldigt gott ändå, men med lite sriracha eller cayennepulver nästa gång, blir det ännu bättre och  därför blir det nog en dubbel sats...

Inatt startade jag R2D2 med två stora "biffar", som inte lämpade sig för enbart grillning, fick vi bittert erfara en annan gång. Jag tänker att med slökokning först blir de alldeles utmärkta med grillyta och glace på idag. Ganska snart känner jag, för nu rann snålvattnet till och magen mullrar mat. Frågan är vad vi ska ha till. Majs blir det inte, det kan faktiskt bli för mycket av av den varan.

Ha en skön söndag och hjälp mig gärna be till vädergudarna att vädret håller i sig!


måndag 12 juni 2017

Tunnelseende.

Det blev en fin helg med svägerskan, även om svärmor avböjde besök. Vi fick tillfälle att prata om både det ena och det andra och framför allt fick kära C möjlighet att slappna av och vila. Det är hon sannerligen värd! Livet blir inte alltid som man tänkt sig och förändringar stjäl energi, speciellt när det inte finns någon vilja till samarbete...

För en stund sedan fick vi besked om att svärmor kommer hem i morgon, det har vänt nu och det går bra att äta fast föda igen. Vi åker till henne ikväll, därefter hem och packar ner nya kläder och sådant hon vill ha när vi kör hem henne nästa dag. Vi kanske får diskutera hur det ska bli med mat på hemmaplan också, efter denna pärsen.

För även om hon säger att hon är mycket piggare nu, så vet vi inte i förhållande till vad. Jag tänker att vi troligen behöver hjälpa till ett tag, med både det ena och det andra. Så bra att jag bara jobbar tre dagar denna veckan och tar semester från och med lördag. Eller måndag, om man ska vara petnoga. Vi brukar alltid få ledig helg innan själva semestern startar, det känns som om den blir längre då.

För övrigt går jag runt i en suddig värld. Jag har fått mina nya glasögon idag, nämligen. Det är lite knepigt att anpassa sig till progressiva glas. Innan har jag alltid upplevt det som att nya glas öppnar en helt ny värld, för plötsligt ser man skarpa konturer igen. Nu har närsyntheten gått tillbaka och förmågan läsa har försämrats, vilket gör upplevelsen annorlunda.

Tror jag i alla fall. Det känns som om jag måste vänja mig vid ett trängre tunnelseende, eller hur jag ska uttrycka det. Det är inte så mycket uppåt och neråt jag behöver tänka mig för, mer åt sidorna liksom, så inga hastiga huvudrörelser här inte, då snurrar det till ordentligt. Jag kan med andra ord ännu mindre än tidigare tjuvtitta på folk, om jag nu skulle ha behov av det...

Jag hade åtminstone rätt minne av det ena paret glasögon, med avseende på färgen. Det andra paret har förvisso mattsvart front, men skalmarna är spräckliga. Jag blandade ihop dem med någon av alla de andra jag provade. Men jag är nöjd med båda två, bara jag lär mig att se med dem. Det är väldigt skönt att jag är ledig idag och i morgon av den anledningen, också.



När man har besök tar man (oftast) inga matbilder, så du får hålla till godo med mina glasögon, tills jag har lagat mer mat och inte känner mig ohyfsad för att jag fotograferar under middagen igen. Mannen står ju ut med alla mina later och laster. Han klagar åtminstone inte på mig, någonsin. Igår gjorde jag lasagne och den gick hem hos svägerskan, liksom min coleslaw dagen innan.

Idag blir det panerad torsk med pressad potatis och någon kall sås framåt. Vi får se vad min fantasi sätter för gränser. Först ska jag bara tömma diskmaskinen, förhoppningsvis utan att krossa något porslin i min snurriga tillvaro, och se till att vi får något i magen eftersom mannen troligen glömt bort att äta frukost. Jag klämde i mig en liten macka innan jag åkte till optikern och nu kurrar magen.

Ha en fin måndag, vi syns snart, hoppas jag!


lördag 10 juni 2017

Lättad.

Jag blev satt i karantän av min chef när jag uppdaterade henne om läget med svärmor. Eftersom det dröjt ända tills idag med definitiva provsvar hade vi ju inte en aning om vad det var för åkomma och hur smittsam den eventuellt kunde vara. Vi kom överens om att jag tar semester över helgen, och som tur var löste sig bemanningen tack vare en kollega.

Idag ringde vi lilla mamma på förmiddagen, men telefonen var antingen urladdad eller avstängd. Avvaktade tills vi kände att vi måste ha någon sorts information om hur hon mår och ringde till sjukhuset. En trevlig sjuksköterska vid namn Filip ringde tillbaka efter en kort stund och kunde upplysa om att svärmor har salmonella, provsvaret hade kommit femton minuter innan jag ringde.

Inte konstigt att hon var så himla dålig! Inkubationstiden är tre dygn, så vaknar vi imorgon och är friska är risken liten att vi skulle ha smittats. Vi grubblar fortfarande på hur svärmor har smittats förstås, och det lär vi aldrig få reda på. Det mest troliga är att rödbetorna hon gjorde sallad av kan ha varit kontaminerade och kanske missade hon att tvätta dem ordentligt innan.

Inte för att det spelar någon roll nu, huvudsaken är att vi vet orsaken till hennes sjukdom och att hon får god vård på Östras infektionsavdelning. Vi gissar att hon får stanna tills diarrén gett med sig och hon fått tillbaka krafterna. Filip berättade att hon hade ätit ganska bra till lunchen och det känns fint att hon fått lite mat i sig.

Jag bad honom se till att hon laddar mobilen och hör av sig, så vi får prata lite med henne och kanske få klartecken på att vi får hälsa på imorgon. Mannens syster kommer hit ikväll och hon vill nog hemskt gärna få se sin mamma innan hon åker tillbaka. Det är inte lätt att bo så långt bort när ens mamma blir sjuk och stå helt hjälplös hemma utan veta eller kunna göra något.

Vi har vidarebefordrat allt vi vetat så fort vi haft några nyheter, men tills idag har det ju inte varit så mycket. Jag är otroligt glad att vi stod på oss och fick henne under vård redan i onsdags. Tanken på hur det annars hade kunnat gå är inte upplyftande. Är man inne på sitt 83:e år är man extra känslig för dylika åkommor och dehydrering är allvarliga saker för både stora och små.

Förhoppningsvis kommer svärmors vanligen goda kondition att ha positiv inverkan på hennes tillfrisknande, hon är av hårt virke den kvinnan! Med lite tur kommer detta att få henne att inse att hon måste höra av sig lite oftare i framtiden och ha en (laddad) mobil med sig vart hon än går, oavsett om det bara är ner i källaren eller ut i hennes älskade trädgård.

Jag kan tänka mig att hon ligger på sitt rum och är omåttlig nöjd med att hon klippte gräsmattan i lördags, men småtjurig för att hon inte kan vara ute och rensa i rabatterna och tukta träd, häckar och garageuppfarten. Om inte annat kommer trädgården och längtan till den att få henne att vilja bli frisk snabbt, så min gissning är att hon äter duktigt även om aptiten inte är den bästa...

Apropå äta, så lagade jag en fisk- och skaldjurssoppa igår. Mannen sa att han gladeligen hade betalt dyrt för den på en restaurang. Bättre betyg kan man väl inte få?



Idag ska vi grilla. Jalapeñopoppers, tunna revben och majs. Jag ska göra en coleslaw också, det tycker jag är gott till grillat och mannen börjar uppskatta det med. Hur det är med svägerskan vet jag inte riktigt, men jag tror att hon uppskattar det. För säkerhets skull grillar vi nog några potatisspett också. Jag kan ju inte riskera att någon inte blir mätt...

Hur som helst är det roligt att få träffa svägerskan igen, även om anledningen till att hon kommer är trist. Det är i alla fall skönt att veta vad det är fråga om: Det är lättare att förhålla sig till det kända, hur obehagligt det än kan vara, än att sväva i ovisshet och inbilla sig saker i onödan.

Ha en skön helg, det ska vi se till att vi får, nu när vi kan koppla av lite bättre!




torsdag 8 juni 2017

Släkten är bäst!

Igår blev det en både händelserik dag och en lång dag utan att det hände någonting, när man verkligen ville det. Jag ställde väckarklockan som vanligt på åtta, för att hinna läsa tidningen och duscha innan jag skulle infinna mig på Mölndals sjukhus klockan 11 för en besiktning av brösten. Det gick snabbt och lätt, förutom att synen av tillplattat bröst påminner om en bäversvans...

På hemvägen funderade jag på att titta in till svärmor, men eftersom det var ett uruselt väder tänkte jag att hon nog inte hade kommit ur morgonrocken än och då öppnar hon inte dörren. Så jag åkte hem och beredde mig på att göra det jag är bäst på, det vill säga ingentingen. Hittade en soppa i frysen att äta till middag innan mannen skulle repa, sedan läste jag ut min Bosch-bok.

Under tiden hörde min svägerska på andra sidan landet av sig och bad oss titta till mamma. Min svärmor är av den hemliga sorten, som inte gärna hör av sig i onödan och klarar sig själv. Svarar varken i telefon eller på sms om hon inte känner för det, vilket kan få oss att bli oroliga onödan, och bli gramse på oss när vi dyker upp oanmälda. Ända tills igår då.

Jag vill inte gå in på detaljer, men vår lilla mamma var inte i sin vanliga goda form, så vi fann för gott att ringa ambulans. Eftersom läget inte var akut tog det drygt två timmar innan de kom och sanningen att säga fick vi propsa på att de skulle ta henne med. Alla värden var bra, uttorkad förstås, men inte oroväckande. Jag hade redan nupit i skinnet och höll förvisso med om det, men så svag som hon var ville vi ha henne under uppsikt av proffs.

Doktor Kostas var av samma åsikt när proverna analyserats och han hade undersökt henne. Vi åkte hem vid midnatt, åt soppan och ramlade i säng. Idag fick vi besked av mamma att hon blev flyttad till Östra inatt, då det var fullt på Mölndals infektionsklinik. När mannens (eller kundernas, egentligen) deadline är passerad ska vi åka hem till henne och ta hand om disken och så vidare.

Hon ska inte behöva tänka på det när hon kommer hem igen. Sedan åker vi nog till henne för att kolla med egna ögon hur det går och höra vad de säger om proverna. Jag har fått information av min ovärderliga faster T, vilket kan vara bra att med sig. Lite koll har jag ju själv tack vare mina studier, men har aldrig jobbat i vården, därför känns det tryggt att ha en sjuksköterska i släkten.

Jag har laddat R2D2 med kött, rotfrukter och vin, det känns bra att ha förberett maten idag också. Både mannen och jag är slitna och har inte sovit särskilt bra på sistone och speciellt inte i natt. Jag är glad att jag förvarnade min chef om situationen redan igår, så jag kunde hoppa över morgonmötet. Imorgon måste jag dock vara i form för att jobba heldag och resten av helgen.

Efter den har jag bara tre arbetsdagar kvar till min hett efterlängtade semester. Då hoppas jag att vädret visar sig från sin bästa sida igen och att saker och ting lugnar ner sig så att mannen och jag kan göra några utflykter och turista på hemmaplan, åtminstone. För övrigt räcker det gott att hänga på altanen, grilla och titta på när jordgubbarna mognar...


Typisk sommarmat från grillen, mer, mycket mer sådant, tack!

Ha en härlig helg och var rädd om dig!




tisdag 6 juni 2017

Uträknad.

Kan du tänka dig, jag har ledigt idag med, och i morgon, och på torsdag! Efter morgonmötet, åtminstone. Halleluja! Av någon anledning har jag inte sovit något vidare bra på sistone, men jag hoppas kunna vila ikapp mig själv. Jag, som "aldrig" drömmer har drömt konstiga drömmar och varit jagad på något odefinierbart sätt. Tungan sitter hårt upptryckt i gommen varje gång jag vaknat till.

Typiskt tecken på stress och kan orsaka huvudvärk. Vilket jag nästan aldrig har, om jag inte är riktigt sjuk och ligger nerbäddad med feber och hela paketet. Det märkliga är att jag inte vet varför jag är stressad. Visserligen har jag jobbat väldigt mycket på senare tid, men det har jag aldrig stressad över. Sannolikare är det att så att jag, trots fler timmar, ändå känner att jag aldrig räcker till.

Fram till min semester har jag ett "luftigare" schema och kan förhoppningsvis börja varva ner, så att första veckan inte går åt till det. Vi har ännu inte några speciella planer, eftersom mannen inte kan ta ut någon semester i år heller och får hålla sig stand by för sina kunder, vilka inte heller har bra förutsättningar för att ta ledigt. Egen-företagare-förbannelsen....

Idag har jag påtat i jorden. Det är ju faktiskt många som finner det mycket avstressande och trevligt. Så även jag. Äsch, nu ska jag inte överdriva, men det finns en viss tillfredsställelse att rycka upp ogräs, så fröer och till slut hämta egenodlade grönsaker i trädgården. Att får sorgkanter under naglarna är inte min förtjusning, men inget ont som inte har något gott med sig.

Vi har rabarber som sköter sig själva, men vi är usla på att ta till vara på dem. Ingen av oss är begivna på bakverk eller efterrätter som du vet. Saft och sådant har ingen strykande åtgång heller, om ens någon. Den enda saft som understundom kan hittas i detta hushåll är flädersaft, enkom för att blanda med gin och soda/tonic. Det är mycket gott! Undrar om rabarbersaft kan tjäna lika väl?

Mannen har, sedan vi fått våra nya sopkärl, blivit något av en sorteringsfantom. Det är ganska fascinerande, eftersom jag nästan idiotförklarade honom när jag kom in i hans liv, för att han slängde tidningar, reklam och flaskor direkt i soptunnan, utan att passera ÅV. Och så påstås det att man inte kan lära gamla hundar att sitta...



I lördags åt vi lammbog, tillagad i Multin, aka R2D2, vilket blev mycket gott. Vin, portvin, lök morot, vitlök och timjan, bland annat åkte ner i pottan och fick gå i den på hög i fem timmar, tror jag. Trots att jag putsade bort så mycket jag kunde av fettet, var skyn såpass fet att den fick åka in i kylen för att separera bort det innan det blev en sås av den.



På söndagen blev det kyckling med asiatisk glasnudelsallad. Jag blandar fisksås, sesamolja, ingefära, chili och koriander till själva dressingen och tager vad vi haver för övrigt i grönsaksväg. Vitkål, purjo, paprika, mer chili och koriander. Det var också mycket gott och jag hade med mig det till lunch igår. Mannen fick hålla till godo med lammresterna.



Igår blev det korrrv igen, denna gången i tomatsås. Till spaghetti, vilket är en utmärkt måndagsmiddag och det blev två lunchlådor över, det gillas! Idag blir det karré, osäkert om den kommer att grillas ute eller inne i skrivande stund. Vad morgondagen bringar är ännu höljt i dunkel, det enda jag har planerat är att åka och besiktiga tuttarna.

Den andra inplanerade aktiviteten kunde jag stryka i och med ett brev från AF, där min handledare bifogade en handlingsplan för nästa halvår. Ja, du kan ha läst det förut, men jag tycker det kan poängteras att jag ytterst sällan har varit tvingad att inställa mig personligen för dylika ärenden. Fast bara om jag själv frågat i god tid, men må den lede ta mig om jag missat datumet själv!

Eftersom jag inte egentligen behöver AF till någonting alls längre, då mina dagar med ersättning från a-kassan är (ut)räknade, och alla jobbannonser kommer snabbare från både Indeed, Jobapido, Jobbjakt och ytterligare någon jobbsökarsajt än AF någonsin förmått, tänkte jag helt enkelt strunta i hela handlingsplanen och se vad som hände...

Jag är så otroligt trött på alltihop att jag ger fullständigt sjutton i vad de säger eller gör med mig. Jag har ett jobb, inget eller ingen kan hindra mig från att söka de jobb jag eventuellt finner intressantare än det. Ehuru det aldrig utlyses en heltidstjänst i min bransch är det sällan det är värt besväret, men det var jag tvungen till om jag ville ha ersättningen från a-kassan.

Och "money makes the world go round", så man gör det man måste, även under protest. Jag är ganska lättad över att slippa detta ok. Och de närmaste löningarna kompenserar bortfallet mer än väl. Sedan vet jag inte hur det blir, men jag förhandlar med chefen. Hur som helst är all mertid betald numera, det är det enda positiva med facket på åratal.

Nu är det dags att tänka på trevligare saker, det vill säga mat och därför avslutar jag detta inlägg med att önska Sverige grattis på dagen och god fortsättning! Det kan behövas...

Ta hand om dig och din omvärld!