måndag 18 september 2017

Tufft jobb.

Jaha, då var det visst måndag igen och jag är ledig. Tar itu med tvätten, vilket jag uppenbarligen alltid gör varannan vecka. Vi gör ju inte av med så himla mycket kläder och jag gillar inte att tvätta halvfulla maskiner, oavsett hur vattensnåla och miljövänliga moderna tvättmaskiner är. Jag ska åka till affären och handla lite, annars ska jag bara vila och ladda upp för en tuff vecka.

Nästan 37 timmar på fyra dagar. Därefter är jag ledig två dagar innan slutklämmen på denna schemaperiod och en vecka med 42 timmar. Och då visste inte chefen ens om mina planer på att säga upp mig. Det är inte utan att jag bävar för mitt nya schema, som borde ha varit klart i söndags, men troligen ligger på plats när jag kommer till jobbet i morgon.

Nu vet hon om det och blev inte särdeles glad, men lovade göra sitt bästa för att rätt personer får vetskap om min situation och förhoppningsvis hittar en plats för mig någonstans i organisationen. Jag är i alla fall ute i god tid, eftersom jag inte vill ställa till det i onödan och för att jag inte vet om jag en, två eller tre månaders uppsägningstid.

Jag har ju inte varit fast anställd så länge och det är oklart om mitt årsvikariat räknas, men det visar sig nog snart. Min chef brukar vara väldig effektiv med att få fram relevant information och verkar synnerligen angelägen om att behålla mig inom bolaget och det känns fint, givetvis. Sannolikt gjorde jag ett gott intryck på vår nya RC när jag för cirka tre år sedan sökte en tjänst på hennes Apotek.

När jag kontaktade henne förra veckan kom hon ihåg mig och jag minns att vi hade ett bra samtal då, men tjänsten gick ändå till en annan sökande, vilket hon noga påpekade inte berodde på några brister eller fel på mig. Det handlade nog mer om att jag hade lång pendlingsväg då och det blir mycket svårare att kalla in med kort varsel. Nu blir situationen en annan.

Som min kollega H påpekade lär det inte vara några problem att få jobb till sommaren, men jag vill förstås ha det snabbare än så och helst en fast tjänst. Initialt kan jag vara personal-pool, men det tar mycket på krafterna att ha olika arbetsplatser varenda dag. Been there, done that!

Mannen har jobbat hårt i helgen med att städa och röja inför en inofficiell visning av vårt hus för en spekulant som har mycket bråttom med att hitta ett bra boende till sin lilla familj. Det ska också bli spännande att se hur det går när annonsen för "kommande objekt" läggs ut på Mäklarhusets hemsida. Vi väntar oss en viss ökning av trafiken på vår gata, men det är omöjligt att veta hur mycket.

Förutom att städa och härja runt i största allmänhet har mannen lagat mat, vilket han alltid gör när jag jobbar.


I fredags blev det stekt lax med citronsås. Lika gott varje gång och såsen är mycket enkel att göra.
1½ dl vispgrädde, 2 dl cf, 1 fiskbuljongtärning, 1-2 tsk citronsaft och rivet citronskal. Et voilà!

I lördags fick vi ugnsstekt kyckling med ris, gucka, broccoli och inlagda tomater. Guckan och tomaterna stod faktiskt jag för, då mannen blev uppringd av en vän och jag vet att det drar ut på tiden. Så jag gjorde lite nytta medan jag väntade på att vår gode vän Tommy skulle komma och äta med oss och stanna över natten. Lika trevligt varje gång!

Igår var det som sagt visning och mannen fick fly fältet ett tag, men laddade R2D2 och serverade mig en god köttgryta när jag kom hem på kvällen. Jag var totalt utsvulten, för jag hade ingen riktig mat med mig till jobbet, utan hällde i mig en ganska vidrig blandning av något bantningspulver och tuggade i mig ett päron på min rast. Borde ha tagit ett knäckebröd också, men...



Riktig mat är mycket godare och håller en mätt mycket längre, men finns det inget lämpligt att ta med hemifrån så är det okej med en sådan påse. På helgerna har vi bara en halvtimmes rast och den är så dyrbar att i alla fall inte jag vill riskera att hamna i en långsam kö på Ica för att sedan inte hinna äta upp maten innan rasten är slut. Ett sudoku vill jag helst hinna med också, för att rensa hjärnan.

Idag blir det skaldjurspasta. Först en vända till affären bara och sedan ska jag fortsätta läsa min bok...

Ha en fin dag och var rädd om dig och andra!





torsdag 14 september 2017

Nissar och troll.

Mannen och jag är trötta bortom förklarande ord. Det är en nervpress utan dess like att inte få tag på sin bankkontakt för att säkert kunna skriva på ett kontrakt. Det handlar om ett mindre och kortfristigt lån till handpenningen, men icke desto mindre viktigt. När man väl fått lönelöftet vill man ju veta att pengarna finns till hands för att överföras till mäklaren inom en viss tid också.

Vad gör de på Handelsbanken efter tre? Eller före, för den delen! Min bloggarkollega Ia skrev ett väldigt intressant inlägg igår angående inställningen i vissa företag och bland olika människor. Klicka på denna länk, så får du själv läsa. Goddag yxskaft, det är vad man tyvärr får höra från "serviceföretagens" personal nu för tiden, för alla är så självupptagna och/eller curlade numera...

Eller vad beror det på? I samma takt som det nias alltmer i butikerna, allt sämre blir den faktiska servicen. Niar de för att vi ska tro att vi behandlas med respekt och luras att tro att det är service? Jag begriper faktiskt ingenting. Respektera att du-reformen kom för att stanna och att titlarna är bortlagda för länge sedan.

Säger bank-nissen att han ska återkomma efter vissa kontroller redan samma eftermiddag (måndag) så förväntar man sig att han gör det. Eller åtminstone tidigt morgonen efter, med en ursäkt. Men det var mannen som fick ringa upp och skynda på nissen. Det plingade till i våra mobiler med besked från UC att vi blev granskade på eftermiddagen. Sedan tog det åtta minuter tills han ringde tillbaka.

Mannen har förmodligen begynnande magsår vid detta laget och har knappt sovit de sista nätterna av oro. Därför har inte jag heller sovit så bra. Fast inatt sov jag, men inte så länge. Jag skulle vara på jobbet klockan sju och inventera och dessutom informera eller förvarna chefen om min förestående uppsägning. Hon blev inte jätteglad, men ska hjälpa mig få kontakt med "rätt" folk i bolaget.

Det känns ju fint att vara så uppskattad och som hon uttryckte det, "svårersatt". Tänk om fler arbetsgivare kunde förstå nyttan av lojala, serviceinriktade, mogna människor i personalen, istället för de curlade, barnalstrande brats som de envisas med att anställa för att framstå som en ung, attraktiv arbetsplats med framtid...

Som om vi något äldre inte har en framtid, är oattraktiva och har stagnerat i utvecklingen. Unga är vi förvisso inte, men löjligt (nästan dödligt) lojala, vi har rynkor ja, men vi vet banne mig hur man beter sig respektfullt, hövligt och artigt utan att lisma. Vi har en massa livserfarenhet och immunförsvaret är välutvecklat. Kort sagt, vi är bäst!

Men tillbaka till nissen, banken och allt som stört nattsömnen. Igår skrev vi på kontraktet för vårt nya hus i Bovallstrand och det firades med pyttipanna på Torps Coop-restaurang på hemvägen. Flådigt värre! I bilen pratade vi inte så mycket, vi satt i egna tankar och tittade bara på varann då och då, med ett ganska fånigt leende på läpparna, misstänker jag.



Champagnen var torr, kall och gratis, vilket smakar allra bäst. Mannen fick jobba lite för att kompensera utflykten, medan jag tittade på soffgrupper. Vi tittade tillsammans på nya husets planlösning igen, diskuterade möblemang och framtidens renoveringar, förbättringar och drömmar. Sedan var det läggdags för mig och ställde klockan på 05.50. Hujedamej!

Efter inventering och morgonmötet åkte jag hem för att styla trädgården. Mannen hjälpte till så gott han kunde, men hade ovanligt mycket samtal, mail och annat arbetsrelaterat arbete, så jag sprang som ett skållat troll med filtar, böcker, sopar, räfsor, glas, tallrikar och brickor. Jag var genomsvettig när mäklaren kom med fotografen, för vi hade verkligen tur med vädret.

Solen sken över trädgård, altan och hela huset på allra bästa sätt och precis när fotografen Malin önskade lycka till med försäljningen mulnade det på igen. Jag trollade in all rekvisita och sjönk ner vid köksbordet och tidningen jag inte hann eller orkade läsa i morse. Löste två sudoku och tog itu med middagen.

Jag vet inte när vi åt så tidig middag sist, men mannen hade inte ätit alls och det var länge sedan jag åt frukostmackan på jobbet. Det blev ett hopkok på det som fanns i kylen och trädgården.



Köttfärssoppan innehöll rotselleri, palsternacka, morot, selleri, tomater, lök, vitlök, blomkål, rödbeta och chili. Glömde dock koriandern som sjunger på sista versen och sesamoljan stod orörd. Det smakade alldeles utmärkt ändå. Efter denna sista kraftansträngning var jag i stort behov av en dusch och min mysklänning och att skriva av mig.

Slut i rutan!  

PS. Bank-nissen har fortfarande inte hört av sig...

   






tisdag 12 september 2017

Ohållbar.

Jag vet inte var jag ska börja, eller om jag ens borde skriva något alls idag, men i morgon kommer jag inte hinna. Vaknade högst motvilligt idag, eftersom jag hade en viss sömnskuld att ta igen, men eftersom mannen var uppe redan, så kunde ju inte jag vara sämre. Dessutom lockade han med kaffe och tidning och det är svårt att somna om då.

Fick äntligen ringt Tele2 och sagt upp två abonnemang jag inte längre har någon nytta av, det kändes bra. Sedan vet jag inte vad jag gjorde. Mer än att jag kokade ägg och bredde mackor till mannen och mig själv, samt läste bok och studerade slutpriser på diverse hus både här och där. Åkte till svärmor för att träffa vår gemensamma mäklare för en första värdering av hennes hus.

Det känns fint att svärmor också gillar Beata. Papper är påskrivna och tid finns för att rensa och röja. Själva har vi efter en del mankemang med bortkommen låneansökan via bankens mail (!) äntligen fått lånelöfte och ska skriva kontrakt i morgon eftermiddag. Det blir förvisso ingen jul hos oss i Bovall i år, men nästa år då ska hela tjocka släkten samlas hos oss, banne mig!

Innan vi åker till Kungshamn ska jag lägga in den flaska champagne jag fick av goda vänner, med anledning av min 50-årsdag förra året ,och sparat för ett "speciellt tillfälle". Att mannen blir Buvallit och jag återvänder till "brottsplatsen" måste ju klassas som ett sådant. Inte sjutton trodde jag det, när jag flyttade in i Hagen för fem år sedan. Det gjorde inte mannen heller...

Men nu kommer han att få njuta av en riktig stjärnhimmel oftare, vi kommer ha mycket korta avstånd till (nästan) alla våra nära och kära, och vi kommer med största sannolikhet få lite mer ro i själen och förhoppningsvis en bättre ekonomi. Uterummet passar utmärkt för kräftskivor också. Visserligen kommer mannen att få uppleva riktiga stormar också, men då tänder vi brasor och myser.

Förutsatt att jag hittar ett jobb relativt snart. Jag sökte ett på ett Apotek i Trollhättan idag och jag har pratat med RC i regionen. Jag ska ta kontakt med ansvariga för Hemtjänst och äldrevård i kommunen och det kanske finns någon som har tips om påhugg, vad och var det än vara månde inom en radie av sju mil. Jag kan tänka mig flera olika sysselsättningar, ombyte förnöjer!

Jag blev förstås sittande kvar hos svärmor efter att mäklaren gått och vi pratade om än det ena, än det andra, varför jag fick fundera ut en riktigt snabblagad middag när jag handlade efteråt. Pasta är gott, ost är gott, bacon likaså...



Ha en fin kväll och god natt!

PS. Ett förtydligande av rubriken. Jag syftar såklart på truten...




söndag 10 september 2017

Oliver och kryp.

Det är visst redan en vecka sedan jag konstaterade att tiden går snabbt! Hur gick det till? Jag har jobbat förstås och då rinner dagarna iväg med blixtens hastighet. Mannen har tagit hand om all matlagning eftersom jag slutar så sent och är hungrig som en varg när jag kommer hem halv nio. I fredags var jag dock hemma klockan sex och hade hunnit handla dessutom.

Mannen hade förberett lax enligt snabbgravningsmetoden, vilken jag varmt rekommenderar alla att prova. Här har du länken till recepten. Vi valde ingefärsvarianten igen, för vi hade både ginger beer och ingefära hemma. Resultatet är inte alls som den klassiskt gravade laxen, utan mycket mjällare och saftigare. Till denna anrättning fungerar Hubert Becks Pinot Gris bra.



Igår var vi på 10-årskalas och fick korv med bröd och två goda tårtor. Jag som vanligtvis inte äter tårta var tvungen att överbevisa tårtmontören att den hemgjorda borde vara ätbar. Goda vännen Elinor brukar nämligen ha väldigt mycket otur när hon bakar, men denna gången lyckades hon i alla fall, till hennes och alla andras stora förvåning. Det ju tur att man kan köpa tårtbottnar...

Bob fick så många fina presenter och av oss fick han Jamie Olivers "Middag på 30 minuter" eftersom han är road av att laga mat och M. G. Leonards "Kryp", som jag tyckte verkade lagom spännande och läskig. Modern började med högläsning och sedan fortsatte han själv, vilket känns som ett bra betyg. Det finns en fortsättning på den, så det kan ju bli en bra julklapp till vårt extrabarn och ringbärare.

Hans och föräldrarnas flytt till Helsingborg kändes i hjärtat, och nu ställer vi till det med att flytta härifrån när de är på väg tillbaka. Men nu är det som det är och fördelarna är fler än nackdelarna. Visserligen kommer jag förmodligen att stå utan jobb ett tag, men vi har en hel källare att göra i ordning, så sysslolös kommer jag inte vara.

Jag har fått kontakt med regionchefen för Bohuslän och har förklarat min situation. Hon kom ihåg mig från en tidigare arbetsintervju när hon var AC i Trollhättan, det var ju positivt! Jag ska maila alla AC jag kan spåra upp och berätta att jag finns och kan hugga i och rycka in när som helst. Det tristaste är att jag får återuppta kontakten med a-kassan och AF igen...

Nu har vi ju inte skrivit på något kontrakt än, men det ska förhoppningsvis göras i veckan som kommer. Då ska vi också komma överens om när övertagandet ska ske. Det verkar som om vi kan få fira jul med hela familjen i Bovall i år, men man ska förstås inte ropa hej förrän man är över bäckenet. Förlåt, bäcken ska det visst vara.

Svärmor flyttar lite senare, när hon fått tid på sig att rensa och packa ihop sina saker. Hon ska träffa mäklaren på tisdag för en första värdering. Det blir bra det här! Mannen har pratat med en vän som är i flyttbranschen och det finns bra lösningar som vi ska diskutera vidare när vi vet lite mer om när visning och flytt sker för oss alla.

Jag har rensat i bokhyllorna och fyllt två stora flyttkartonger och ändå är det ingen luft alls, tvärtemot stylistens råd alltså. Inte ska vi ha någon vit matta på golvet heller. Däremot spanar jag efter ett överkast, för det kan nog vara bra att ha i fortsättningen också. Det ska inte heller vara vitt. För vår del hoppar vi gärna över allt vad visning heter, men vi bör nog inte räkna med att slippa det...

Vi ska ha karré till middag idag, det bestämde vi igår efter maten som då bestod av en helstekt rostas, kantarellsås och potatisgratäng.



Lite ville vi ju fira att vi vann budgivningen med oss själva som enda deltagare! Så kan det gå...

Ha en fin söndag och ta väl hand om dig!










måndag 4 september 2017

Andas in, andas ut.

En vecka går så fort, så fort. Idag är jag ledig efter en jobbhelg och jag försöker göra både nytta och nöje, för sedan är det jobb tisdag-fredag. Nöjet består i att läsa boken jag påbörjat och nyttan är väl att jag har hämtat mat för nästan hela veckan och varit hos Syster Åke på Jungfruplatsens VC. Jag ska förstås laga mat också, men det blir lite senare.

Syster Åke och jag kom överens om att utföra ett litet experiment, vilket innebär att jag slutar med min astmamedicin och ser vad som händer, eller inte händer. Spirometri-mätningen var utmärkt väl utförd och resultatet alldeles lysande, både före och efter luftrörsvidgande buventol. Det var med andra ord ingen signifikant förbättring efter den inhalationen.

Det ska bli spännande att se om jag "bara" är överkänslig mot vissa dofter, kemiska substanser och kyla (SHR) samt allergisk i största allmänhet, eller om om jag har "riktig" astma. Gionan åkte ner i necessären tills vidare och jag behåller akutmedicinen i handväskan, samt blir återkallad till VC om några månader för utvärdering. Om allt går bra, vill säga...

Mannen har sågat ner en stor buske utanför vardagsrumsfönstret och målat fönstren medan jag har jobbat i helgen. Lite mer pyssel har han lagt ner på uteplatsen på framsidan av huset också. Så det går lite framåt med i arbetet med stylingen både inne och ute. Jag tänkte försöka hitta ett överkast i lämplig färg och prisklass och inte åtta vita gardinlängder, men kanske två eller fyra.

Vit matta kommer aldrig in i vårt hus, så om stylist-människan, mäklaren eller fotografen propsar på det, får de skaka fram en sådan inför eventuella visningar. Väggarna i sovrummet ska icke målas i Eklkanda-vitt, sade stylisten, då blir plastmattan för gul, nämligen. Vilket hon har helt rätt i och därför ska de bli målade i en ljus varmgrå färg.

Jag tänker att väggen i hallen också kan få samma nyans, för den finns i golvet och tapeten och på det viset slipper vi skaffa flera färgburkar. Hoppas att mannen tycker som jag, fast det brukar han ju göra, tack och lov. Vi måste skaffa nya blommor, för de gamla har tagit slut. I alla fall de på utsidan, på insidan är det ganska många kvar, men av "fel" sort...

Det kommer bli så bra och fint, om än inte så minimalistiskt, när det är klart. Minimalism är inte kompatibelt med våra överbelamrade bokhyllor och både böcker och saker måste ju förvaras någonstans. Mitt förslag är att "måste-böckerna" packas ner och forslas iväg tillsammans med en hel del kläder till sommarstugan, snarast.

Vi ska bara hinna med den lilla detaljen också. Om jag skulle ta ut lite semester igen? Jag har ganska många dagar kvar, men det kanske är bättre att ta ut dem senare, trots allt. Kommande veckor jobbar jag dock mer, eller till och med mycket mer än mina 30 timmar i veckan jag är anställd för. Förvisso för att jag sagt att jag gärna jobbar mer och jag har inte berättat om dessa planer för chefen ännu...

Jo, en sak i taget. Just nu ska jag ta hand om vårt dagliga bröd, eller det gamla som torkat i kanterna. Det ska bestrykas med vitlökssmör och grillas när revbenen är klara. Några majskolvar som riskerar att bli gamla annars ska vi koka och ha till. Och lite sallad, tomater och så, förstås. När det känns så kallt och höstlikt som idag får man plocka fram sommarmaten och stänga altandörren.

Mannen har verkligen gjort sitt bästa för att behålla sommarkänslan när han serverat mat under helgen, eller vad sägs?

Fredagsmaten var stark och god!

Räkorna hade egen kuppe. 

Spaghetti och köttfärssås blev det igår kväll, det är väl inte det somrigaste man kan tänka sig, men det var gott och välbehövligt, för jag klunkade bara i mig en påse Allévo på lunchen. Den mättnaden varar inte så länge som man skulle vilja och behöva. Sanningen att säga fanns det ingen bra lunchlåda i frysen, och på en halvtimme hinner jag inte både hämta mat på Ica och äta den.

Ha det så gott i livet, på tallriken och i glaset, tills nästa gång!


   

tisdag 29 augusti 2017

Antagonist, javisst!

Jamendåså, jag är ledig igen! Egentligen skulle jag ha åkt till min VC och utlämnat mig till diverse stick, blodtrycksmätning samt mått- och viktkoll, men det hade jag verkligen ingen lust med. Jag är inte på världens bästa humör och jag undrar när min högra äggstock ska ge upp dödskampen, eller vad det nu är fråga om. Nå, lite naproxen till frukost så blir det uthärdligt i alla fall...

Jag har istället ägnat största delen av dagen åt tvätthögarna och matfunderingar. Eftersom jag inte heller ville åka någon som helst stans idag och framförallt inte till en affär med folk, fick jag vittja förråden och hittade glädjande nog lite fisk i frysen. Kylen var redan välfylld med diverse grönsaker, cf och grädde, så det blev inte övermäktigt svårt att hitta på något.

Man får googla lite, bläddra i alla 42 kokböckerna och sedan spåna ihop något eget bara:



Torsken rimmades en knapp timme, under tiden hackade jag morot, schalottenlök och skivade vitlöksklyftor till musselsåsen. Fräste detta i smör utan att något tog färg, i med två matskedar tomatpuré och hällde på en skvätt sherry, musselspadet, lite vitt vin och lät det koka ihop en stund. Silade av till ny kastrull och tillsatte en skopa cf och en liten skvätt grädde. Musslorna rensades.

Blomkålen delades, liksom den skalade potatisen och lite broccoli och koktes i en kastrull. Jag hackade purjolök, ruccola och lite broccoliblad för att smak- och färgsätta det blivande moset. Med tio minuter kvar av koket, smälte jag smör i stekpannan och lät det brynas lite lätt innan torsken fick simma runt i detta ljuvliga, nötaktiga och nyttiga matfett tills "fingerprovet" sade att det var klart.

Visst blev det lite disk idag, men det var det värt! Leth Grüner Veltliner Klassik i glasen var en succé till, enligt min mening. Lite pyssel, men mest meditation idag alltså. Nu ska jag läsa bok, duscha, läsa bok eller se en film, om mannen hittar någon som verkar intressant, sedan är det läggdags för att orka upp och städa innan stylisten kommer med sin slavpiska (befarar jag) och visar var skåpet ska stå.

Ha en skön kväll och var rädd om dig och alla andra!

söndag 27 augusti 2017

Ute och cyklar?

Då var det plötsligt söndag igen och jag ska jobba i morgon. Men jag ska verkligen inte klaga, jag har haft en toppenhelg och jag är ledig tisdag till torsdag. Jag slutade tidigt på fredagen och styrde kosan till Kronans Fisk i Kungsmässan. Funderade länge på vad som skulle få följa med hem och förgylla kvällen för mannen och mig. Det blev en krabba till förrätt:

Krabba rätt upp och ner, ackompanjerad endast av Leth Duett i glasen. 

Varmrätten stod en fjällröding för och rödbetor tänkte jag skulle passa fint till, tillsammans med en röra med schalottenlök, citron och dill.



Det gifte sig fint, förstås. Rödbetor är ju lite söta och goda som bara den med bara citronsmör, men det får bli en annan dag, vi har kvar i kylen. Passade på att köpa mycket när det är så bra pris såhär mitt i säsongen. Man kan även göra en gratäng med fetaost, vilket är också är riktigt gott.



Igår deltog mannen och jag i Giro d'Italia. Nu höjer du säkert på ögonbrynen och undrar om vi överhuvudtaget kan cykla och ännu mer på om vi förlorat förståndet. Men lugn, jag ska förklara.
Vi har en god vän som brukar ha några vinprovningar om året och väljer då ett land, fyra vinregioner, och döper provningen till exempelvis Tour de France, etapp 1 och 2, för röda och vita viner.

Igår gick således etapp 1 av Giro d'Italia av stapeln och jag ser redan fram emot etapp 2. Om värdparet vill och orkar, givetvis. Cirka 20 deltagare och fyra glas per person, förutom glaset med välkomstbubbel och dessertvinglaset. Mycket disk blir det! Som du förstår blir vi efter själva "lektionen" och provningen dessutom undfägnade med god mat och efterrätt.

Bättre kan man knappast ha det en lördag i sällskap med gamla goda vänner och nya bekantskaper. Det var sena natten när vi kom hem och vi somnade så mätta, belåtna och glada så. Idag får vi åka tillbaka och hämta pansarkryssar'n, vi plockade upp tre av våra bästa vänner på vägen dit och sparade in taxiutgiften åtminstone en väg, på det viset.

Vi har valt mäklare nu och på onsdag kommer stylisten och ger oss goda råd inför fotografering och visningar. Om det blir sådana. Vilket vi ju helst skulle vilja slippa. Helst skulle man vilja låta någon annan sköta hela nedpackningen och rensandet också. Det enda som är roligt med att flytta är att packa upp ur lådorna på nya stället...

Vi ska ju inte ta ut något i förskott givetvis, men drömma lite får man väl göra? Vi vill kunna samla hela släkten i vårt nya hem på julafton och fira både jul, flytt och nya möjligheter. Det vore väldigt trevligt och praktiskt för alla, faktiskt. Och eftersom vi alltid har knytkalas behöver det inte bli övermäktigt att hinna med att ordna julmaten. Som sagt, drömma får man!

Lustigt nog ska vi ha kyckling till middag även denna söndag. Mannen kom hem med en hel kyckling i fredags och jag är jättesugen på curry, därför ska det kokas en smarrig sås med sting till den idag.
I morgon blir det frysfynd i form av frikadeller, så slipper mannen göra annat än att koka pasta när jag är på väg hem.

Ha en fin dag och ta hand om dig och din omgivning!




tisdag 22 augusti 2017

Verklighetsflykt.

Jaha, nu är det slut på ledigheten ända tills fredag eftermiddag. Har inte haft någon uttalad "blues" för det, men det är så mycket annat som snurrar i huvudet, därför har den antagligen kommit på undantag, för en gångs skull. Jag har sällan läst så mycket böcker som nu, det är ett tecken på att jag måste koppla bort alla hur, vad, när, varför och om, för att inte bli helt snurrig.

Böcker är ett sätt, och ett bra sådant, att fly från alla problem, farhågor, rädslor och ängslor. Visserligen kan de även hindra en från att göra sådant som bör göras, som att piffa till trädgården och inomhus. Men när man bara väntar på ett (start)tecken och ett mål, och man inte riktigt vet i vilket hörn man ska börja är det lättare att sjunka ner i en fantasivärld.

Inte för att tankarna helt försvinner, men de håller sig lite i bakgrunden och det kan vara nog så nyttigt. Ofta kommer idéer och lösningar upp till ytan, när man inte så förtvivlat försöker hitta svaren.
Just när man minst anar det kommer de bara, visst är det fantastiskt hur hjärnan fungerar, eller inte?

I söndags skulle vi ha goda vänner på middag och jag fick fullständigt hjärnstillestånd. Råvaran skulle vara (majs)kyckling, men hur skulle den tillredas och vad skulle vi ha till? Jag bläddrade på nätet, i sju kokböcker och förkastade allt. Min första idé var asiatiskt stuk, men eftersom dottern till gästerna är Japan-nörd tänkte jag om, för hon lagar nog mycket sådant till familjen.

Det blev nordafrikanskt för jag kom att tänka på hur mycket mynta vi har på altanen. Mynta är inget jag använt mig så värst mycket av i matlagning, men det är ju friskt och gott, så jag vet inte riktigt varför. Hur som helst, ihop med stekta citronskivor, mycket spiskummin, krossade tomater, chili och kikärter blev det riktigt mumsigt!

Marockansk? Marockanish!

Lite senare i tillagningen tillsattes edamamebönor och färska tomater från egen odling. Det är trevligt att hämta egna grönsaker och frukter när det passar. Det har jag alltid tyckt, men avskyr verkligen att sköta om grödorna. Fast nu överdrev jag lite. Jag kan rensa lite, en eller två gånger, men sen är det tråååkigt! Mannen vattnar, jag tar bort torra kvistar och döda grenar både inom- och utomhus.

Idag slog jag därför mig själv med häpnad (förmodligen mannen också), då jag rensade bort rädisorna som myrorna, sniglarna och andra otäcka djur bestämt att vi inte skulle få någon glädje av i år. Det var faktiskt jag som sådde dem, morötterna och purjolöken, så jag känner mig lite kränkt av hur fräckt varje tillstymmelse till växtlighet kvävdes i sin linda.

Jag rensade mellan jordgubbsplantorna, vilkas frukter vi däremot fått njuta av och såg till att flera utstickare fick plats längre bort i kragen. Dessutom planterade jag om de vita jordgubbarna från en ampel till kragen, minsann! Jag tänkte att den familj som bor här nästa år kan få lite olika sorter att plocka av, själva får vi kanske skaffa nya kragar och plantor.

Ja, det är helt otroligt vad duktig jag känner mig efter dessa stordåd. Så småningom kanske till och med jag tycker det är trevligt med jord under naglarna, att bli svettig och allmänt skitig. Om jag ska vara ärlig tror inte jag tänkte på en enda sak under tiden, så det ligger nog en del i att det har en viss terapeutisk funktion också. Fast det har ju böcker med och man blir inte smutsig...

Igår åt vi en enkel men god blomkål- och kasslergratäng. Inte mindre än tre sorters ost fick åka ner i såsen. Det fanns både manchego, taleggio och hemlagrad hushållsost i kylen, nämligen. Vilket påminner mig om att vi måste skaffa hem en ny hushållsost genast, som blir klar lagom till jul.



Idag hade jag tänkt göra en laddning köttfärssås och spaghetti, men hade missat att köttfärsen i frysen var slut. Så igår kväll, när jag stod där med lång näsa, fick jag ta ett snabbt beslut och fiskade fram en påse med grytbitar av lamm istället, allt för att slippa åka till affären igen.



Det blev gott det med. Mycket rotfrukter, dock inte egenodlade som du förstår, en rejäl slatt vin som blev över en annan dag, mynta (igen!), lök och många, dock hela, vitlöksklyftor. Vitlök är inte något jag klarar av i större mängder längre, men hela klyftor får en helt annan smak, nästan söt, än pressade som blir alldeles för skarp och genomträngande. Annat var det förr...

Nu ska jag ta en dusch och läsa lite mer i min bok av Hobbin Rob, förlåt, jag menar Robin Hobb. Fantasy igen alltså. Mannen slukade alla tre i serien (om ca 800 sidor vardera) om de levande skeppen på knappt en vecka, tror jag. Det kommer ta längre tid för mig, jag kan inte läsa böcker mellan mina kunder och han läser för övrigt snabbare på engelska än jag gör.

Japp, så får det bli! Om jag inte kan övertala mannen att titta på soffor i Mio-katalogen...

Ha det gott och var rädd om dig!




lördag 19 augusti 2017

Ozon, tack!

Vad har hänt sedan sist? Inte en aning, faktiskt! Jo, vi åkte ju med svärmor hem till mina trakter och visade upp dem från sin allra bästa sida. Det blev en heldag och vi hade så mycket att fundera på, att alla mest satt i egna tankar på hemvägen. Mannen och jag har fått mandat att välja mäklare även för svärmors del, men det är inte helt lätt. Vi står som åsnan mellan två hötappar nu.

Jag har tvättat en massa tvätt och bytt lakan i sängarna, skördat tomater och chili, lagat mat och läst ut Conn Igguldens trilogi om Genghis Khan. Rekommenderar varmt denne författare som förvisso skriver fiktion, men faktabaserad sådan. Det bästa är nästan efterorden, där han förklarar varför han förlagt vissa händelser på "fel" plats eller tidsförskjutit dem. Som om jag hade en aning om vad som var rätt och riktigt, liksom? Men det tyder på grundlig research och det gillar jag!

Mannen har börjat tvätta huset utvändigt, det ser ut som nytt och kommer göra sig fint på bilderna när det är dags att lägga ut annonsen. Tanken var att rensa i trädgården också idag, men sen kom regnet. Dock ännu ingen åska, vilket jag hade välkomnat. Det rensar upp luften så skönt och hade kanske rensat ur hjärnorna på oss så att vi blir lite mer fokuserade...

Jag har några lediga dagar kvar innan jag börjar jobba igen på onsdag, det känns skönt! Jag ska hinna gå till VC och lämna prover, vilket jag lovade för tre veckor sedan. Gör jag inte det skriver inte doktor Safari ut några itererade recept till mig. Ska bli intressant att se om jag fått någon tid till astma-/kolsköterskan i år. Det fick jag inte förra året, fast det också var ett måste, från deras sida.

Jag vet exakt hur jag håller min astma på mattan, varför jag tycker det är slöseri med min och deras tid, det finns de som sannerligen behöver bättre teknik, stöd och råd än jag. Jag kanske är lättbehandlad, vad vet jag? Tyvärr möter jag ofta kunder som flåsar som blåsbälgar för att de blivit förkylda och ingen har talat om för dem att dubbla dosen så fort det börjar killa i halsen...

Den lille är inte pandalus borealis, i alla fall!


Igår gjorde jag en fisk- och skaldjursoppa och när jag skalade räkorna hittade jag ett annorlunda exemplar. Jag vill inte diskriminera någon, så den åkte ner i fondkoket den också. Vi hade några småbitar av havskatt, torsk och rödtunga i frysen, det passade ju alldeles utmärkt att ha i soppan.
Såhär såg resultatet ut:

Frystömning... 

I torsdags åt vi riktig fläskkotlett från Kustcharken. Vi kunde ju inte åka förbi den utan att visa mamma Siv och går man in där, går det inte att lämna butiken tomhänt.




Rensade rejält i potatislådan i kylen och fick ihop tillräckligt för att kunna servera pressad potatis till, eftersom den suger upp såsen så väldigt bra.

Idag blir det grillade rester. Vädret är väldigt växlande, därför litar jag inte på att det inte ösregnar när det blir dags att laga och äta mat. Dessutom är det är aldrig fel att tömma frysen då och då. Till kambenen kommer det serveras färsk majs, bulgur- eller quinoaröra med edamamebönor och en kall cf-sås med egen chili, schalottenlök och vad jag kan nu kan hitta på mer.

I morgon kommer min kära vän och namne på middag med sin sambo. Det ska bli riktigt roligt, då det var länge sedan vi sågs. Vad det blir att äta då vill jag inte avslöja, ifall hon läser detta inlägg. Jag ska fundera lite till innan jag bestämmer mig slutgiltigt i vilket fall som helst...

Ha en härlig lördag och en strålande söndag!




tisdag 15 augusti 2017

Nu är det kokta fläsket stekt!

"Du söde gröd", som farmor brukade säga. Det är mycket nu, trots att det är semester. Visserligen har vi latat oss ganska bra några dagar, men också skaffat oss en massa huvudbry, så att vi knappt sover om nätterna. Jag märker att det tar lite längre tid för mannen att somna, därför tar det ännu längre tid för mig.

Hur ska det gå när han får sin snarkmaskin om jag inte kan somna förrän han börjar dra sina timmerstockar, vars ljud jag dämpar medelst öronproppar och ommöblering av hans kropp och kuddar. Jag får nog se till att ha semester när han blir knäpptyst, så jag kan sova på dagtid. Fast man vänjer sig snabbt, vid både det ena och det andra...

Nu har vi tittat på ytterligare ett hus och är ganska (mycket) intresserade. Det finns en del att göra runt huset, men det känns inte lika betungande som att lägga om ett tak som i det första fallet. För övrigt är det lite småpyssel, men inget som måste åtgärdas i brådrasket. Frågan är hur mycket vi ens orkar, när vi tömt två hela hus och en lägenhet.

Svärmor är het på gröten och i morgon åker vi allihop och visar upp Sotenäs i all sin prakt för henne. Vi har träffat tre mäklare och funderar på vilken som är bäst för oss. Vi tog hjälp av hittamaklare.se
för att få det bästa urvalet av mäklare i området och slippa åtminstone det besväret. Det är nog så svårt att räkna ut vilken av dem som är mest fördelaktig.

Alla låter "bäst" när de sitter vid ens köksbord, men hur var det nu med dolda fel-försäkringen? Ingår den eller ska man ta en separat? Ska man "styla" eller inte? Förhandsvisning, VIP-visning, två mäklare eller räcker det med en assistent? Ska man pruta på arvodet om det får två fastigheter i ett och samma andetag?

En sak är säker att det som ska målas, det ska målas i "Eklanda-vitt", däremot lägger vi inte ek-tarkett. Även om vi inte kan begripa hur alla i hela Eklanda vill ha det så opersonligt och så likt alla andras hem invändigt, så är det alla mäklares råd. Nog för att det är originaltapet överallt här utom i köket, men en liten fondvägg hade väl inte varit fel i sovrummet?

Det är inte vårt problem när huset väl är sålt, vad eller hur andra gör med det, men det verkade som om alla behåller det vita, så slipper de göra om inför en försäljning. Jag blir helt stum, flyttar de verkligen hit för så kort tid? Mäklarna säger enhälligt att det är väldigt få hus som säljs i vår del, det vill säga den äldsta delen, för här trivs man och vill stanna, uppenbarligen.

Det är bara vi gamla stollar, i det andra huset på tre år som varit/blir till försäljning, som flyttar från området. Å andra sidan har mannen bott här i 24 år, så det känns nästan som att det är dags. Själv har jag flyttat många gånger, som du kanske vet, men jag flyttar hem denna gång och i så fall för gott. Fast osvuret är bäst, vi kanske flyttar till Kroatien eller något annat trevligt land innan vi är klara...

Idag blev det sen middag, för vi åkte till mamma Siv för att visa bilder och diskutera alltihop som händer och det tog ju sin lilla tid. Stekt fläsk med löksås, det är gott det!



Vi har ätit gott hela helgen, utom i söndags, då åt jag knäckebröd framåt kvällen. Vet inte vad som flög i mig, men frukosten flög ur mig och jag mådde tjyvtjockt hela dagen. Mannen stekte korrrv till sig själv när vi kom hem från Bovall. Det luktade jättegott, men jag kunde inte tänka mig att äta den. Det var ju tur att jag snabbt blev av med den bakterien eller vad det var.

Att både vara sömnlös och utan mat är ingen bra kombination när det är så mycket att göra och tänka på. Jag var helt slut innan första mäklaren kom igår. Okej, att det inte var en visning, men vi städade inte innan vi åkte hemifrån i torsdags. Vi åkte så snabbt vi kunde efter att mannens deadline passerades, vilket bara tog en och en halv timme denna gången...

Vi fick ge oss av direkt för det fanns ingen kattmat och givetvis inget till oss själva heller.



Det blev karré och en färdig potatisgratäng, vi var för hungriga för att laga mat i mer än 20 minuter. Dagen efter åt vi kokt torsk med äggsås, så gott och alldeles för länge sedan!



Lördagen bjöd på entrecôte vilken vi sparat i frysen sedan tidigare.



Så den där fastedagen kunde jag ju klara av, om man säger så...

Fortsättning följer i en blogg nära dig, ha det gott och ta hand om dig så länge!









onsdag 9 augusti 2017

Salve, salvia!

Det är farligt med semester. Eller farligt och farligt, det är väl snarare så att man slarvar lite och kör igenom hela säsong 3 av Skam på en gång och inte kommer i säng. Sedan råkar det bli ytterligare en sen kväll och och sedan får man nattgäst och därför hänger med till Pustervik och får ta del av en konsert med Daniel Lanois, som var alldeles utmärkt.

Att ordningsvakterna som var i tjänst under kvällen betedde sig osmidigt, oproffsigt och rentav dumt är en sak som jag eventuellt tar upp i ett annat inlägg, men detta ledde till att det blev sent igen. Vi var tvungna att älta två separata incidenter under tiden som nivån i Bourbon-flaskan sjönk snabbt och jag lagade nattamat. Tur att jag hade skaffat mer korrrv och att det fanns en påse surkål kvar i kylen...

När mannen väckte mig i morse hade vi fått en gäst till, sedan kom ännu en, men jag hann bara krama om henne då jag hade en tid för klippning att passa. Jag fick tipset om Hårstudio i Sisjön av en annan god vän och jag är jättenöjd med resultatet. Priset, jämfört med salongerna på Frölunda Torg, var en glad överraskning.

Klippning, färg på ögonbryn och -fransar, samt noppring och trådning av brynen gick på 500 kronor. Samma behandlingar brukar gå på minst 300 till på "Torget" så jag tänker sponsra tjejerna i Sisjön så länge jag har möjlighet. De har uppenbarligen många stamkunder, det märktes under tiden jag var där, vilket är ett bra betyg och nu fick de en till.  

Undrar du om vi ätit mat på sistone så kan jag lugna dig med att vi givetvis har gjort det.

Möglig ost under skinnet, det blev en ljuvlig sky... 

Jag var våldsamt sugen på både pasta och räkor denna dag...

Spareribs är aldrig fel!

Idag måste jag göra något av kycklingfärsen i kylskåpet, så det blir frikadeller i tomatsås. Av någon outgrundlig anledning är jag egentligen mest sugen på pizza, men det duger lika bra med pasta, så det får det bli! Salvia och mynta, är det en bra kombination? Myntan växer i en kruka på altanen, mest för mojitons skull, men det vore kanske trevligt att använda den i maten också?

Salvian kommer från affären, den är ingen vanligt förekommande krydda hos oss. Jag har tidigare inte varit så förtjust i "blommiga" kryddor, men man blir ju klokare med åren. Och eftersom jag tycker att kycklingfärs känns lite fet så borde salvian passa bra idag. Citron är ju gott också, men passar myntan in här då?

Om jag inte får extremt snabba svar på denna fråga, får det bli ett experiment eller så fegar jag och låter myntan stå kvar till nästa mojito. Nu känner jag hur magen skriker efter mat, så jag går väl ut i köket tar itu med det hela. Resultatet kommer att redovisas vilken dag som helst, jag har ju semester!

Ha det gott på alla sätt och vis så länge!



lördag 5 augusti 2017

Synvillan.

Jag hinner numera inte alls att skriva någorlunda regelbundet. Vi har alldeles för mycket att prata om på kvällarna efter jobbet. Vi har varit på husvisning och det var något av ett antiklimax att se villan i verkligheten. Det är en synvilla kan man faktiskt säga, ty sovrummen, som är relativt normalstora, känns pyttesmå och trånga. Som att befinna sig i en lekstuga...

I alla sovrum är det ett snedtak och övre delen av fönstren är i ögonhöjd. Jag vet inte om jag kan förmedla hur det ser ut på ett vettigt sätt, men jag som inte har en tillstymmelse av klaustrofobi i vanliga fall kände mig instängd. Mannen håller med mig. Om man slog ut väggen till den stora klädkammaren finge vi ett sovrum som känns rymligt, men ändå ombonat.

Nu låter det som om vi ska köpa huset, men det finns några fler och allvarligare minus med det. En fuktskada i taket, som var känd redan för fyra år sedan, har inte åtgärdats och försämrats. Givetvis.
Inte kunde vi i vår vildaste fantasi tro att en så självklar detalj som tjärpapp eller åtminstone behandlad spånskiva under teglet inte längre är legio...

Speciellt inte när man bygger ett hus i sjumiljonersklassen och på västkusten, där det är ovanligt med nederbörd från ovan, den kommer snarare horisontellt. Dessutom finner vi det synnerligen märkligt att det inte isolerades bättre mellan lägenheten och övriga huset, då allt redan från början byggdes som ett generationsboende eller med syfte att hyra ut den delen, vilket vi inte fattade alls.

Vi har satt bollen i rullning och kontaktat mäklare för försäljning av vårt och svärmors hus i alla fall, hur det än blir med "synvillan" eller det andra som också är av intresse i nuläget. Jag har påbörjat min andra semesterperiod och hoppas såklart på en visning av det under dessa två veckor. Vi har saker att åtgärda här hemma också, innan det blir tal om visningar, så det blir måhända inte så mycket vila.

Om köksrenoveringen var vårt första elddop, så blir flytten det andra och förmodligen ett ännu större prov på kommunikationsförmåga, samarbete och förmåga att kompromissa. Jag funderar på hur stora containrar man kan hyra för privat bruk? Eller ska vi ha två? Och så är det ju lilla mammas hus också. Definitivt två dit med!

Hon har redan klart och tydligt sagt att hon bara ska ha med det hon behöver och inte en sak till. Med andra ord kommer vi att "dödsstäda" två hus fulla med bra-att-ha-saker, grejer som kanske hade kunnat komma till användning, prylar som haft och kanske fortfarande har visst känslomässigt värde, samt helt obegripliga saker...

Det har sina fördelar med att flytta då och då, även om det är urjobbigt både fysiskt och psykiskt. Man får omvärdera varför man egentligen har behållit saker som ändå inte används, det är svårt. Jag har få ägodelar idag, men mina snälla föräldrar och systrar som hjälpt mig flytta ett par gånger vet vilken liten hamster jag varit.

Nå, nog om detta! Jag ska berätta vad som hände på vår bröllopsdag alldeles nyligen, istället. Jag funderade på hemvägen om jag kunde hitta på en liten present till mannen på vägen hem. Han hade fångat fisk och skrev ett i meddelande att "det stänker och småregnar, men grillar ute ändå", vilket fick mig att tänka på hans trasiga tofflor. Alltså köpte jag ett par nya till honom.

När jag kommer hem ser jag att han lagt ut en bild på FB, på sin fot i toffeln, vilken helt tappat hela sulan. Sällan har väl ett par tofflor gjort så stor succé som då! Själv fick jag en ypperlig middag och det räcker så bra så. Vem blir inte glad av denna förrätt?



Sedan fick jag grillad havskatt och mannen serverade den helt torrskodd. Jag glömde visst ta en bild på fisken, men här ser du hur den gamla toffeln såg ut...


Jag borde såklart ha skaffat nya tidigare, men du vet hur det är, man glömmer bort förtreten ganska fort, när man väl bytt sockar efter att ha lånat mannens tofflor för att hämta tidningen i regn, snö och slask. Han är inte gnällig av sig heller, så...

Idag blir det kycklingklubbor med möglig ost, två sorters melon och vad jag eventuellt mer hittar på, imorgon ska vi ut och leta bänkskiva till badrummet igen och förhoppningsvis även hitta något gott att äta. Frysens innehåll är under all kritik nu, men med tanka på att vi kanske snart flyttar så känns det onödigt att fylla upp den, så som vi brukar.

Ha en skön lördag och en härlig söndag!


lördag 29 juli 2017

Kalasmat.

En vecka går så fort! Jag fick fixa och trixa med mina arbetstider på måndagen för att kunna se på bio med tre herrar som sällskap. Filmen heter Dunkirk och jag rekommenderar den varmt, den var omväxlande spännande, småspännande och onödigt spännande precis hela tiden. En ruskig skildring av evakueringen av de allierade i början av andra världskriget.

Man kan lätt förstå vilken panik soldaterna kände när stranden bombades av tyskarna medan de väntade i rader på att bli upphämtade till fartygen som skulle föra dem hem. Känslan att se dessa skepp bombas sönder och samman, med kamrater ombord, när man själv står kvar...
Krig är inte vackert och det lockar fram ens sämsta sidor i många fall.

Dock även goda sidor, som att mer eller mindre självklart riskera livet som civilist och ta sig över med sin egen båt för att få hem soldaterna. Skamkänslan hos soldaterna är svår att fatta, det var ju inte deras fel att slaget om Frankrike inte blev någon succé. Det gick som bekant bättre senare när flygunderstödet blev mer effektivt när de hunnit bygga fler plan, bland annat.

Alla fyra var efteråt rörande överens om att det var en bra film, snyggt gjord, om något så hemskt kan skildras snyggt, och den kändes "äkta", utan överdrivna effekter eller hjältemod, om du förstår vad jag menar. En god vän bestämde sig för att se filmen, men måhända hade han för högt uppskruvade förväntningar eller så såg han inte alls på samma sätt som vi, för han var jättebesviken...

Vad har hänt mer? Inte så värst mycket, jag har ju jobbat hela veckan. Mannen har lagat mat och på min födelsedag i torsdags fick jag moules marinières och bubbel när jag kom hem efter den längsta arbetsdagen på länge.

Mannen vet vad jag uppskattar, blommorna var en oväntad bonus

Är inte det typiskt? Chefen hade förstås inte en tanke på det när hon gjorde schemat, men hon tyckte det var lite besvärande när hon insåg det. Det kanske var därför jag så lätt fick ledigt på måndag då vi ska på husvisning, trots ganska kort varsel?

Min mormor ringde och gratulerade mig som vanligt på födelsedagen och frågade om vi skulle komma och hälsa på snart. Vilket vi försökt flera gånger i sommar, men hon är ju så himla upptagen jämt. Nu har vi i alla fall en middag att se fram emot hos henne när hon har spelat boule. "Ja, det blir nåt ur frysen, jag är inte en sån där matmamma som du", sa hon när vi bestämde dag och tid igår...

Lite lustigt att min mormor ser mig på det viset tycker jag. Hon är förvisso inte alls lika road av att laga mat som jag och min mamma, men det hon bjuder på är alltid jättegott. Därför ska det bli hur trevligt och roligt som helst att träffa henne och se vad hon har på lut.

Idag regnar och blåser det så det var tur att vi grillade ute igår. Eller, mannen gjorde det. Jag har gett honom oinskränkt makt över grillen, för att han har bevisat att han är värdig. Annars är jag rätt bra på att grilla jag med. Det blev entrecôte från charken på Ica i Kungsmässan. Dyrt som tusan, men mycket fint kött, så det fick det vara värt, det var ju ändå fredag.



Dagens middag blir en gryta med kalkonbröst som inhandlades för halva priset, så det blir billigt idag å andra sidan. Gungor och karuseller, liksom. Jag funderar på om jag ska ha jordnötssmör i grytan, eller om den ska gå åt det sötsura hållet. Vi har en stor burk jordnötssmör i kylen, men jag kommer inte på varför vi skaffade den. Jag vet inte hur länge en sån håller heller, bäst att kolla upp det.

Ha en skön lördag och mys i regnet! Det gör jag!






söndag 23 juli 2017

JaJa Män!

Söndag idag och vädret är sådär. Vi hade mer tur igår kväll däremot, när vi var ute på lokal, närmare bestämt Porter Pelles och lyssnade på YaYa Men. Den gode Ingo, som spelar trummor och sjunger i denna eminenta trio, är ytterst ansvarig till att mannen och jag fann varandra. Den där hemliga gruppen på FB, vilken jag berättat om, är hans verk och jag är tacksam för det.

Vårt sällskap vid bästa bordet under spelningen hade vi inte heller träffat om det inte vore för groupen, som vi kallar den till vardags. Lasse och Gunilla är goda vänner och vi ses relativt ofta. Nina är ytterligare en vän som vi gärna umgås med. I morgon ska vi gå på bio med två gentlemän som vi lärt känna på kalas hos L & G.

Av någon anledning pratades det om Dunkirk och genast föreslog någon att vi skulle gå och se den gemensamt. Läste recensionen av den i GP i veckan som gick tror jag, och den var lysande. Nu ska man ju inte ha för stora förväntningar bara för det, så jag skruvar ner dem lite grann och återkommer med ett eget omdöme vid ett senare tillfälle.

Jag minns inte när jag var på bio sist. Uppenbarligen alldeles för länge sedan, när det är så illa ställt. Så bra att herrar Larsa och Anders drar med oss upp ur soffan och till Bergakungen! En liten detalj som jag måste försöka lösa är när jag kan sluta jobbet, för att hinna. Mannen trodde att jag slutar 17 i morgon, men det står 18 på mitt schema, vilket vi såg när vi kom hem...

Nå, jag ringer mina arbetskamrater som är i tjänst idag och kollar om jag kan förskjuta mina tider utan att det ställer till med något. Det skulle förvåna mig om jag stöter på patrull, men man vet aldrig helt säkert hur schemat ser ut för hela gänget. Har de haft mycket att göra i helgen blir det väldigt mycket varor att ta hand om på måndagar, men vi har sommarjobbare som är till stor hjälp också.

Eftersom det är halvtrist väder blir det matlagning inomhus idag. Vi bestämde oss sent igår kväll för att ta upp en lammbringa ur frysen och hitta på något gott med den. Lammet kommer för övrigt från nämnde trummis och hans underbara fru. Ja, du förstår ju vilken nytta och glädje man har av att vara med i hemliga FB-grupper.

Jag är med i några grupper på G+ också. En fråga i en hemodlargrupp angående en chiliplanta gjorde att jag blev erbjuden fröer av en medlem. Så där bara! Jätteroligt och generöst gjort av honom, tycker jag. Tack igen Lars, om du läser detta inlägg också! Det är med andra ord trevligt att vara med i olika grupper för man kan få både vänner för livet och hjälp av osjälviska entusiaster.

Givetvis är jag med i matgrupper också. Minst fyra på FB och en på G+. Ett tag var jag väldigt aktiv i allihop, men det går i vågor det där. En sak jag noterat med alla sorters grupper är att så länge det inte är för många medlemmar är det en trevlig stämning och det blir familjärt och mysigt. Växer sig gruppen för stor blir det snabbt pekfingrar, hätska uttalanden och allmänt trist.

Sådana lämnar jag ganska snart, oavsett hur duktiga admin är på att utesluta bråkmakarna. Hur tråkigt det än kan låta är jag för en begränsad grupp, för då uppför sig folk bättre och man slipper troll samt utvisningar på löpande band. Det är märkligt hur en del verkar tro att det är fritt fram att bete sig ofint, oartigt och hänsynslöst bara för att man befinner sig på "nätet"...  

Då vi åt ute igår har jag bara en bild från gårdagens frunch-macka och fredagens middag att lägga ut.

Avokado, ägg, rökt lax, sallad, tomat, majonnäs

Mannen och jag hjälptes åt att laga en pastagratäng med kassler, svamp, broccoli och ostsås när jag kom hem efter jobbet. Jag hackade upp allt, för det tycker jag är avslappnande och smått meditativt.



En annan dag kommer bild på dagens lammbringa som jag, efter att ha funderat lite, kommer att fylla med citron, örter och kanske svamp och binda ihop till en rullad. Rostade rotfrukter till, tror jag.

Ha en fin söndag och må kommande vecka bli precis så bra som du förtjänar!






torsdag 20 juli 2017

Ovisst.

Det har gått lång tid sen sist. Jag vet inte vart tiden tog vägen, men jag tror värmen tog musten ur mig och jag tappade fokus. På vår altan har det varit så varmt att jag flyttat runt, till och från skuggpartierna när jag kommit hem från jobbet. Jag har ju något slags sommarschema nu och har slutat 16 eller 17 varenda dag, utom just min födelsedag. Då är det en vanlig 10-20.15.

Nu överdrev jag lite. Jag stänger sällan, men jobbar oftast 10-20. När jag tittat efter i min almanacka inser jag att de två första veckorna var väldigt snälla, de följande två lite hårdare. Men vad sjutton, klarade jag maj och juni månad, så klarar jag dessa också, sedan har jag semester igen ju!

Varken jag eller mannen är i toppform nu, med mycket som snurrar runt i våra huvuden, både gemensamt och individuellt. Nej, vi ska inte separera. Men eventuellt dra upp bopålarna och flytta med och ihop men min kära svärmor. Det innebär förstås att jag på riktigt jädra allvar måste jaga jobb någon annanstans och det är inte helt enkelt.

Mannen kan fortsätta sin verksamhet oavsett var vi bor, men han är rejält trött på trögheten hos, och ett systematiskt utnyttjande av hans kunskap av kunderna. Har du missat att jag skrivit om detta tidigare kan du läsa här. Ska han bli chili- tomat- och jordgubbsodlare vid sidan om eller på heltid? Ska han söka jobb som hantlangare hos någon lokal snickare eller annan hantverkare?

Två hus ska ut till försäljning och rensas hårt på inventarier och "onödiga" minnen. Jag var länge en hamster, men två skilsmässor och sex flyttar botade mig. I den sjunde flytten hade jag med mig mina kläder. I denna eventuella åttonde flytt ska tre bohag hamna på samma adress, dock i två olika bostäder. Det mest spännande av allt är att svärmor ropade JA, när idén lades fram...

Mannen och jag har diskuterat en flytt från storstadsområdet och "hem" till mina hemtrakter under en längre tid, alternativt någon plats som är mer utanför och billigare. Numera, efter svärmors sjukdomsepisod är det mest intressant att det finns utrymme för generationsboende. För inte kan vi lämna lilla mamma Siv själv, ity hon inte blir vare sig yngre eller raskare.

Vi hade turen och lyckan att ha både henne och moster M på middag i lördags. Vilka härliga damer! Vi startade med lite cruditées med avokadohummus och parmesandipp. Cava till såklart. Lite senare på kvällen grillade mannen kummel och den avnjöts med rosé. Det blev inga matbilder från denna dag, "bara" andra minnen.



När mannen inte vet vad han ska hitta på till middag blir det som ovan. Entrecôte med grillad färskpotatis, årets första egna bifftomat och resten av avokadohummusen från lördagen. Tja, vem är jag att klaga på det?



Igår blev det grillad lax med grönt, melon och trädgårdens skörd av bär. Jordgubbarna ska vara vita och heter följaktligen Snow White. De har en liten ton av ananas och är jättegoda. Jag är inte glad i jordgubbar som närmar sig övermogenheten, eller är för söta, så jag är förtjust över dessa. Nu ska vi bara få dem att överleva vinter och en eventuell flytt.

Jo, sen är det ju detta med att få tankarna att sluta mala och mannen att sluta snarka, sedan är allt underbart. Skojar bara, det blir lättare att sortera tankarna och lägga upp en krigsstrategi. Jag har läst hela Emperor-serien av Conn Iggulden och vet hur de stora romarna planerade sina mått och steg för att vinna på slagfältet. Veni, vidi, vici?

Nå, mycket måste klaffa och det är långt ifrån säkert att det händer på denna sidan av årsskiftet. Fortsättning lär följa...

Ha en fin semester, fredag eller sommar, vilket som passar dig bäst!    








torsdag 13 juli 2017

Kunskapstjuvar.

På mitt jobb och i branschen finne det "kunskapstjuvar" av två kategorier. Den ena är positiv, den andra allt annat än det. Till den första hör de kunder som kommer in och frågar till råds och verkligen behöver hjälp. De har ett problem som måste lösas på något sätt, men de vet inte hur. Ibland handlar det mer om att bolla idéer, ibland handfasta råd; "Ta den här"!

Någon gång handlar det om att reda ut vad vården faktiskt menade. Ofta får en patient med ett förband eller två efter operation eller annat ingrepp och en välmenande, men ack så felaktig uppmaning att gå till apoteket, de har detta som du kan köpa om det inte räcker. Vilket det aldrig gör, för Landstinget är så snålt numera. Förlåt, ekonomiska...

Problemet är att vi har inte samma inköpskanaler, så Apoteket har inte alltid "rätt" märke, men ofta motsvarande produkt. Ibland är det någon som vill vara ute i god tid och kanske rentav "mota Olle i grind". Detektivarbete är inte ovanligt. Vi frågar, får svar som är svävande i många fall. Nya frågor, bättre svar. Slutledningen kan sluta med att kunden inser att det är bättre att avvakta.

Eller så lyser ögonen upp när man kan presentera en lösning och man är "Dagens Hjälte". Här inser jag att det ena inte alltid utesluter det andra. Nåväl. Jag är lika glad vilket som. En bra affär är inte nödvändigtvis den som ger klirr i kassan när kunden går ut. Det kan bli en ännu bättre affär nämligen, när samma kund kommer in nästa gång och är synnerligen tacksam för hjälpen sist.

Till delkategorin positiva kunskapstjuvar hör våra underbara studenter som sommarjobbar. Jag tror minsann att öronen växer på dem för att kunna ta del av konversationen som pågår mellan kunden och den "gamla" räven. De vill ju så mycket och suger åt sig alla kunskaper vi har, som svampar. De vill göra rätt, de vill ha bra referenser, de har valt utbildning för att hjälpa människor.

Nu går vi över till den negativa kategorin av kunskapstjuvar. Folk som utger sig för att vara en presumtiv kund, när de i själva verket redan från det de passerar tröskeln har för avsikt att pumpa dig på all information du har, och gå hem och beställa på nätet. Inte för att jag tycker det är särskilt klokt att konkurrera med sig själv, men förhoppningsvis beställer de på apoteket. se, åtminstone.

Jag har kanske lagt en kvart eller mer på att beskriva, låta kunden prova, visat på alternativ om priset har betydelse (vilket det ju har om de ska beställa på nätet, tyvärr), skickat med prover, och gett hela min förbaskade själ för den delen, för att kunden ska bli nöjd och glad. I allra värsta fall går kunden till en konkurrent som har bättre pris för stunden, men inte har någon som helst kunskap...

Hur känns det? Fråga min man! Vi är inte alls i samma bransch, men har kunder som suger ut det "gottaste" ur oss och ger någon annan affären, likväl. De som ringer och och ber om råd, frågar om artikelnummer och sedan beställer hos konkurrenten ligger inte högt i kurs hos mig, kan jag säga. De flesta av mannens kunder är själva egna företagare och är väl medvetna om hur kärvt läget är.

I en så liten och snäv bransch som det handlar om är det en strid att få ekonomin att gå lite, lite plus vareviga månad. Det är för få arvtagare till "the american lifestyle" i Sverige och raggarna blir färre och färre för att kunna tälja guld med pennkniv som återförsäljare av reservdelar till gamla och nya jänkebilar. Jag tycker att man kanske borde känna lite solidaritet med likasinnade egenföretagare...

Fast jag är ju naiv, godtrogen och tror att alla är goda och vill väl. Jag är en musketör, "en för alla, alla för en" och tar väldigt illa vid mig när ovan beskrivna saker sker. Inte så mycket för egen del, för jag är trots allt statligt anställd och har en relativ trygghet i och med det, men mannen har varken a-kassa, rätt till sjukpenning eller något annat skyddsnät än en provisionsbaserad inkomst.

I musikbranschen påstås det från tvivelaktigt håll att ett inställt gig också är ett gig, men i mannens bransch är en inställd affär inte en affär alls och innebär utebliven ledighet, sömnsvårigheter, magont och allmänt orostillstånd och ja, hur länge ska jag fortsätta? Det finns många sätt att utnyttja kunskap, människor och "systemet". Hur vill du göra det? Ömsesidigt eller egoistiskt?

Sådär, nu är jag troligen färdig med det ämnet för tillfället. Känner mig utpumpad och ledsen. När det känns på det viset behöver man lite goda motvikter och vad är då bättre än en matbild?

Grillad hälleflundra med lite annat gott

Gårdagens middag blev en superhit! Mannen har fått förtroendet att tillaga fisk på sistone. Egentligen har han haft det länge, men det har han inte riktigt fattat. Jag säger som jag brukar, övning ger färdighet och det visade sig att jag har rätt. Det händer oftare än många kan tro...

Idag blev det spaghetti och slökokt köttfärssås så att vi kunde sitta ute i solen så länge som möjligt och läsa våra böcker i total stillhet och ro. Inte en enda granne fick för sig att klippa gräsmattan för en gångs skull. Så bra har vi det!

Eftermiddagssemester!
Jag har inte en aning om vad mannen hittar på till middag imorgon, jag är bara tacksam för att jag får komma hem och äta den.

Ha en god natt och en härlig fredag!








söndag 9 juli 2017

Skeptisk.

Vi är hemma igen efter fyra dagar i Bovall. Jag skäms inte ett dugg för att jag gjort ingentingen dessa dagar, inte ens hälsat på någon. Jo, jag sprang på en bekant på biblioteket och hälsade på henne. Hon har varit synnerligen involverad i att ett av mina barn har fått ordning på sitt liv och har nytt självförtroende, är ansvarstagande och driftig. Jag är oerhört tacksam för hennes engagemang.

Saker och ting blir sällan som man tror och plötsligt "fanns" inte hennes tjänst längre, så hon gick vidare till andra utmaningar och är numera kollega med en av mina favoritsystrar. Vi gick in på biblioteket för att det var bokrea och vi hittade några barnböcker, samt tre tegelstenar till pocketböcker av Robin Hobb, eller som jag genast döpte om henne till; Hobin Robb.

Mannen har blivit en fantasy-älskare, och eftersom denna författare tydligen bara ägnar sig åt triologier slog han till på denna kompletta som handlar om skepp, vilka tydligen blir levande efter en del händelser som jag inte riktigt har koll på. Jag ska självklart läsa dem själv sedan, när jag är färdig med Caesar och hans liv och leverne.

Ja, det är väl det vi har gjort i helgen. Läst, lagat mat och gottat oss.



Bland annat med marulk som vi köpte på Kustcharken (!), tillsammans med en Rackebajsare, tjocka revben och Beef Jerky. Det sistnämnda är ju löjligt gott och skulle kunna ätas kilovis, men därtill är det lite för dyrt. Nästa gång vi åker norrut vet jag bestämt att mannen kommer att råka vara i närheten och köpa på sig mer än sist.

Jag undrar vad de har kryddat med? Något beroendeframkallande måste det vara, helt klart. Vi betedde oss som katterna när de fick något som min mamma hade fått som varuprov. Katter brukar inte stå på två ben, men det gjorde de då. Vi mer... gnydde och gnällde lystet, men delade solidariskt upp bitarna mellan oss. Katterna fick inte smaka, dock!

Idag hade vi en dejt med våra barnbarn, så inledningsvis var jag inte helt sanningsenlig. Vi gick en promenad till Sör-Stràne, det vill säga Södra Strandgatan i Hunnebostrand och där bjöd Boffa på glass.



Sedan gick vi en annan väg tillbaka, stannade till vid en lekplats och vidare förbi min mormor, men hon var tyvärr inte hemma denna dagen heller. Det är hon sällan, krutgumman.

Efter denna utflykt i verkligheten åkte vi hem för att börja packa ihop oss, men hamnade i soffan med våra böcker. Nå, det blev både bäddat, diskat och sopat till slut och packade in oss och katterna i bilen. Inga olyckor på vägen hem, bara missljud från den lilla tutan. Den gråe var tyst och alldeles lugn hela tiden. Om Lilla Röd ändå kunde vara som sin bror!

Vi hade ett litet dilemma att lösa förstås. Matfrågan. När man inte varit hemma på några dagar finns det bara frysta saker att tillgå. Vi stannar inte gärna på vägen för att handla när katterna är med i bilen. Mannen kom fram till att vi skulle ha risotto. Hade vi månne musslor hemma? Nix. Han åkte och hämtade portabello. Svamprisotto med prosciuttochips, således.

Ja, så kan det gå och sämre kan man ha det. Jag ska ladda för fyra veckors jobb med att läsa, resten av kvällen. Lägger fram arbetskläderna och har rotat fram en svart tröja, för nu ska tydligen våra nya kollektion vara på plats. Det tog bara tre år. Återstår att se om det finns något som passar, därav min privata tröja imorgon. Och den gamla rocken. Byxor ska jag skaffa på Grolls...

Ha en fin kväll och en underbar måndag!








onsdag 5 juli 2017

Bluesig.

Hujedamej, så fort tre veckor går! Alldeles för fort och jag känner mig inte alls redo att återgå till jobbet på måndag. Jag gick ju nyss ner i holiday mood och nu stressar jag upp mig så till den milda grad att jag drömmer att mina kolleger ringer och frågar var jag håller hus. Det har visst blivit ett missförstånd och semestern är redan slut...

Så nu gäller det att suga på karamellen, snart är den slut! Mannen sa igår att han så gärna hade gett mig en lite mer romantisk och mysig semester, och det vet jag att han hade gjort om det funnits möjlighet och utrymme för det. Nu gör det inte det, utan vi får göra vad vi kan för att ha det bra ändå.

Jag ligger ute och solar och läser böcker, han pratar i telefon. Inte oavbrutet förstås, han kommer och tittar till mig då och då. Vi hjälps åt med maten, efter att jag lockat ut honom med en sådan här:

Notera mobilerna...
Ja, vad tusan? Visserligen ringer det nästan alltid någon även efter 17-18 i alla fall, men han kan gott slappna av lite i solen, innan den hinner försvinna bakom trädtopparna på Änggårdsbergen.



Igår var det ju en viss nationaldag, men jag tänkte inte så mycket på det när jag bestämde oss för vad vi skulle ha till middag.

Idag tog jag itu med tvätthögen. Verkligen jättetråkigt, men välbehövligt. Sedan tyckte mannen att det var dags att åka och hämta en ny kaffemaskin ity den gamla sade upp sig för gott förra veckan. Under tiden har vi varit hänvisade till presson, men det är ju så tröttsamt när man är van vid att bara trycka på knappen på morgonen. Bortskämda?

Ja, på vissa områden kanske. För tillfället är jag lite deppig och tycker synd om mig själv, därför tycker jag att vi gjorde helt rätt i att skaffa kaffemaskinen, planera för att åka till "sommarstugan" och få så mycket semesterkänsla det går innan sötebrödsdagarna är över. Jag jobbar i och för sig korta dagar måndag-fredag i fyra veckor, innan jag får två veckor till, men det känns tungt nu.

PMS, "söndagsångest" hela veckan lång, mardrömmar på nätterna och, jag vet inte vad...

Bäst jag slutar detta inlägg med en "solkatt" och återkommer när humöret är på topp igen, för jag vill ju inte att du ska smittas av min "blues".



Ha det bäst och ta hand om dig!

måndag 3 juli 2017

Dubbel lycka!

Vi har varit hemma sedan i fredags och det har varit full rulle. I lördags var vi hos goda vänner och blev trakterade med grillat, bubbel och gin. Trevligt sällskap också, förstås. Det blev väldigt sent innan vi kom hem. Vi hade en nattgäst som sover väldigt hårt, det var nog tur för oss...

Han är fortfarande kvar och styr och ställer med sin husförsäljning. Det är inte roligt när tidigare hyresgäster inte skött om huset under tiden de bott där och slarvat med flyttstädning och de nya ägarna upptäcker bristerna. Då är det bra att ha en vän som är hantverkare och rycker in och lagar, även om den spruckna glasrutan kräver glasmästare.

Vi har också haft besök av min äldste son, hans fästmö och hennes syster. Vilken lycka! Det händer ju tyvärr inte så ofta då min son och svärdotter bor i Dalarna. De bjöd in sig på middag och det blev grillat igen, majskyckling, cevapcici och majs. Jag gjorde en coleslaw och mannen fick hämta gott bröd. (Jag har tagit en längre bakpaus, nämligen.)

Det blev till och med efterrätt. En Gin & Tonic-sorbet, som jag tillverkade till en middag för länge sedan. Den hade frusit till ordentligt nu, efter ett halvår. Jag tänkte ju inte då på att den gin som mannen hade med hem från USA var av starkare sort och du vet hur svårt det är att få alkohol att frysa. Skönt att äntligen bli av med den stora byttan ur frysen, förresten...

Idag har jag ingen som helst lust att gör någonting. Jag har helvetiskt ont i min högra äggstock och jag känner mig tjurig. Det bästa hade varit att ligga kvar i sängen med min bok om Julius och Brutus av Conn Iggulden, äta praliner och dricka vin. Men vänta nu, jag kan ju lägga mig på altanen med två av nämnda ting, åtminstone.

Jag vet inte vad vi ska äta till middag. Vill inte åka till affären, så det får bli något vi redan har hemma. Det börjar med andra ord bli hög tid att inventera frysen.



På bilden är det en fläskkotlett som vi köpte på Kustcharken när vi var i "sommarstugan" förra veckan. Ja, tallriken är av standardstorlek och kotletten är som en kotlett ska vara. Svål- och benfria kotletter köper jag inte, ty tråkigare kött får man leta efter.



Mannen fick ovanstående besked i fredags. Vi jublade av lycka, båda två. Äntligen ska vi få sova gott och vakna utvilade. Hoppas det inte dröjer länge innan han får sin maskin, för vi vet redan nu vilken otrolig skillnad den gör. Vår vän Tåmpa lånade ut sin CPAP till mannen i natt och jag funderar allvarligt på att gömma den innan han åker härifrån.

Fast nej, han behöver den väl själv och jag är en snäll och omtänksam människa. Dessutom skulle han såklart säga upp bekantskapen med oss och det vore för trist. Hur lyder ordspråket nu igen? "Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge", så är det!

Ha en skön måndag, var rädd om dig och din omgivning!


onsdag 28 juni 2017

Semesterplaner.

Rymde. Utan frukost. Det visade sig att katterna inte kunde behålla sin frukost i magen. Den första fick städas bort på macken nedanför backen. Nästa på en annan mack innan stadsgränsen passerats. Innan vi var framme kom det ur andra ändorna också...

Suck, det är inte lätt att flytta på gamla katter. De vet när vi börjar packa, att risken är stor att de måste åka bil. Därför blir de inte utsläppta, för då vet vi inte var de tar vägen. Det har vi lärt oss, åtminstone. Men vi lär så länge vi lever och katterna har lärt sig att det inte är så farligt i "sommarstugan". Visserligen är det fortfarande skönt att gömma sig under sängen, men inte så länge.

Vad jag däremot tycker börja kännas en aning tröttsamt är att sängen krympt. Två individer får plats, men fyra är det värre med. Även om två av dem är katter och inte jättelika. Det är lustigt att Compiz gärna tar plats i vår säng här, men inte hemma i Hagen. Därför vänder man sig inte lika obehindrat, om man skulle vilja. Det är trots allt tur att vi inte har propellerstilen, mannen och jag.

Det finns mycket man vill hinna med på semestern. Hälsa på alla nära och kära. Umgås med maken och bara vara. En svår balansgång. Men det finns plan för att hinna med både det ena och det andra. Idag var det bara en sådan dag då jag kände mig fullständigt asocial, så vi åkte till Dingle och skaffade en grillborste. Därifrån vidare till det mest ödsliga köpcenter jag skådat.

Från Tanumshede bar det vidare hemåt längs kustvägen och en glass på Piper's i Hamburgsund går bara inte att hoppa över i det läget. Puffade före, under och efter glassen, men det var det värt! Jag tog inget kort på Chokladdrömmen, men den var tjusig! Väl hemma igen fick mannen ta hand om lite affärer, det är svårt att ha semester på heltid när man är egen företagare.

Hämtade Compiz medicin på "fel" apotek, men det var roligt att återse gamla vänner och kollegor där, så det får väl gå ändå. Sedan åkte vi hem igen och ordnade med maten. Mannen fick även idag tända grillen för entrecôten som vi "råkade" hitta i frysen igår.



Gårdagens middag bestod av en asiatiskt kryddad havskattfilé. Löjligt gott!



En så stor bit behöver inte mer än lite fänkål och vattenmelon som sällskap. Jag vet inte vad det blir till middag imorgon, men planen är att äta lunch på sonens arbetsplats, sedan åka till tippen och banken. Förhoppningsvis kan vi se barnbarnen på hemvägen, förutom min kära syster. Förmiddagen är vikt åt nära och kära i Hunnebo, hoppas planen håller.

Ha en fin kväll och morgondag, oavsett vad du planerar att göra!