072.
Idag var det jag som hämtade kaffe och GP. Vi vaknade lite motvilligt av alarmet, ty kvällen blev sen medan vi smidde våra planer. Skönt att ha kommit ytterligare en bit på vägen och att upptäcka att vi har tänkt lika, på var sitt håll.
Utflykten för dagen var "FUZZ", det vill säga en gitarrmässa. Mannen är en gitarrnörd, gode vännen Tommy likaså, varför vi gjorde sällskap dit. Mycket trevligt och intressant på många sätt och vis. Jag är, av födsel och ohejdad vana, nyfiken till naturen och nån gång har jag nog lärt mig att se skillnad på en Fender och en Gibson, på långt håll...
Jag spelar inte själv, men ska nog få mannen att lära mig lite mer än det jag kan redan, nämligen att ta ut de första tonerna av "Smoke on the water" på en akustisk gitarr.
Även om jag inte spelar, tycker jag det är roligt att följa med och jag tycker vissa "guror", som nördarna säger, är riktigt vackra. Har märkt att jag hyser en förkärlek till mörka träslag. Även blondiner om de har rätt ådring. Fast jag är löjligt förtjust i en blåstrimmig sak, som jag såg redan förra året.
Jag spelade blockflöjt som barn. Hur imponerande är det? Inte alls. Tu, tu, tu... Till Paris, till Paris...
Nå jag lärde mig lite mer än så och avancerade till altflöjt. Sen var det inte kul längre.
Numera spelar jag mest lufttrummor, till mannens stora nöje. Jag är ganska bra, faktiskt.
Fast jag sneglar lite på munspelet som finns här hemma. Kanske jag skulle tuta i en sån, när alla i den mest omedelbara närheten åkt till jobbet i morgon, så ingen blir alarmerad?
I bilen tillbaka till hemmet bestämde jag mig för att låna ut köket till mannen. Han kanske blir tvungen att få tillbaka makten och hela härligheten, när jag får jobba igen. Bäst att han lär sig att hitta i skåp och lådor tills dess, tänkte jag...
Eller var det så att jag faktiskt tyckte att jag kunde sätta mig och skriva detta inlägg, samt avnjuta ett glas vin i lugn och ro?
Det blir spareribs och klyftpotatis i alla fall, helt enligt planen. Mannen är en fena på att göra god rubbing, bland mycket annat.
En kombination, troligen. Jag blev alldeles slut i huvudet av allt larm på mässan och av att försöka lägga på minnet, vad nördarna glatt delar med sig av sina kunskaper. Det är det, som är så roligt med både mannen och vännen; de vet så väldigt väl att jag är helt okunnig, men vetgirig och de "klappar" mig inte på huvudet eller beter sig.
Blev det nåt gitarrköp, undrar du säkert nu.
Nej, men jag fick ett plektrum av en snubbe, för att jag inte kunde hålla tillbaka utropet "DEN är snygg" om en av gurorna (jag är halvvägs på väg att bli nörd) i hans monter.
Jag har ett eget plektrum, nu fattas bara gitarren!
Ha en fortsatt fin dag och kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar