Vaknade igen med en svidande och irriterad hals. Det piper som en skadskjuten badanka när jag andas. Mayzan hade lite problem med att lokalisera ljudet, som för henne kanske mer påminde om ett muspip. Hon somnade om till slut i alla fall. Till min stora förvåning hör jag då Compiz leka på morgonkvisten. Han jagade en leksak som det pinglar om. Det har jag aldrig varit med om förr.
Undrens tid är alltså inte förbi. Båda två gjorde mig sällskap när jag laddade slökokar'n idag. Det händer väldigt ofta, det är snarare en regel numera; att de svansar runt benen på mig när jag lagar mat, alltså. Hönan är nedstoppad i pottan och katterna sover igen. De trodde en stund att de ville gå ut, men eftersom det regnade både utanför altan- och ytterdörren, ändrade de sig.
De tar det där med lokala skurar väldigt bokstavligt. Själv ska jag ta en macka och försöker ignorera dammråttorna tills det slutar regna. Då tar jag fram dammsugaren och katterna försvinner ut genom närmsta dörr. Snabeldraken är världens farligaste monster och det räcker med att visa endast snabeln för att det ska bli skrik och panik i huset.
Under tiden kan jag också ta det bokstavligt, med ett korsord eller fortsättningen på Robyn Young's korsriddar-trilogi. Min hjärna behöver något att koncentrera sig på idag. Tankarna flyger och far åt alla håll och kanter. Det blir liksom ingen ordning på något. Förhoppningsvis är det bara en tillfällig sinnesförvirring, men säker kan man aldrig vara.
Jag tror en kopp kaffe till kan vara en bra idé. Det sägs ju skärpa sinnet, dock mycket tillfälligt. Fast det behövs kanske inte mer än så, för att samla ihop sig. Värt att testa i alla fall, för nu känns det omöjligt att komma ur vinkelvolten. Kopp Kalle!
Ha en fin dag och var rädd om dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar