Powered By Blogger

söndag 9 november 2014

Inte utan min almanacka! #bloggswe

Jamen, så typiskt! Jag tänkte skicka in min aktivitetsrapport till Af idag, men hittade inte min almanacka. Inte alls konstigt, för den ligger kvar på jobbet. K var snäll och loggade ut mig klockan 15 igår och därför blev den kvar vid kassan, med mina koder för att komma in i systemet. Därför tror jag att det får bli en utflykt idag, för inte sjutton kommer jag ihåg vilka datum jag sökte vilket jobb.

Eller när jag varit var på intervjuer. Jag är tillräckligt gammaldags av mig, för att vilja ha en almanacka att skriva upp och sudda ut i. Många människor lägger in allt i mobilen, men jag har inte kommit dit än. Det borde jag uppenbarligen göra, eftersom jag aldrig glömmer den. Men det är som med tidningen; jag vill ha en av papper, inte läsa på en skärm.

Mat upptar ju som du vet en stor del av min tid. Både att planera och att laga. Jag tänker flera dagar i förväg, för att på bästa sätt hålla nere kostnaden och "ha allt hemma", för det värsta jag vet är att armbågas av stressade och vrålhungriga människor. En dag för stora inköp och en för att hämta färskvaror räcker gott, om man är någorlunda smart i sin planering.

Ibland får jag en känsla av att jag bestämmer alldeles för mycket själv och uppmuntrar då mannen att komma med matförslag. Vilket jag gjorde igår. Resultatet blev inte riktigt vad jag hade väntat mig, såhär på en söndag, men inte mig emot! Kåljox vill han ha och då ska han få det. För det är ju så gott! Kålpudding och kåldolmar däremot, är inte min melodi.

Bruna bönor är en rätt som jag visserligen äter, men inte är speciellt förtjust i. Det är väl det där söta, som jag inte kan med. Förutom den mosiga konsistensen. Bönor är jag överhuvudtaget inte så bra kompis med. Linser är trevligare, men jag erkänner att det är sällan jag använder dem i maten. Fast jag ska ju bli bättre på det, vilket jag sagt förr, jag vet!

När jag pluggade på Medicinareberget hände det ibland att vi kostade på oss en lunch på Lyktan. Det fanns alltid en stor härlig salladsbuffé där. En favorit var faktisk en linssallad, eller snarare en röra med små röda (orange) linser. Puy-linser är också goda, om jag inte minns fel. Det står en påse röda i skafferiet och väntar på att tillagas en vacker dag. Jag ska bara...

Hitta inspiration och sånt. Jag vill ut och shoppa kokböcker i mängder. Är ju inte den typen som gillar att shoppa kläder och skor, som många tjejer verkar vara. Jag uppskattar fina kläder och skulle behöva uppdatera min garderob, men då det är så infernaliskt jobbigt att prova, ser jag helst att jag slipper. Dessutom tillåter inte plånboken sånt. Inte ens kokböcker, alltså.

De få gånger jag anser mig behöva tröstshoppa blir det i allmänhet saker till hemmet, köket och kylskåpet i synnerhet. Märk väl, det är inte detsamma som att jag skulle tröstäta. Men kanske något lite extra gott eller lyxigt, som gärna får följa med hem och sen kan jag grotta ner mig i flera timmars matlagning. Dessutom får ju fler än jag nytta av mina extravaganser.

Nu ska jag se färdigt på "Sound City" innan jag hämtar almanackan och stålsätter mig för att inte uppsöka en endaste bokaffär på hemvägen...

Ha en fin dag och glöm inte bort att fira alla fina pappor därute!
(Själv ska jag ringa min och gratta igen. Förra söndagen i feberyran gjorde jag det första gången :) )




2 kommentarer:

  1. Pappersalmanackor får inte slut på batteri och behöver inte laddas eller slås på och man kan snabbt skriva in eller kolla utan att be folk vänta ett tag medan man trycker på en massa knappar och försöker läsa på skärmen. Klart man kör med papper!
    Här är en till som ogillar att prova kläder....därför ser garderoben ut som den gör...men den kostar inte mycket!

    SvaraRadera