Powered By Blogger

torsdag 6 november 2014

La famiglia. #bloggswe

Nu är jag frisk igen och har dessutom fått en vitamin-injektion, i form av barnbarnsgosning. Jag blev så glad över att träffa syster hos päronen också, när vi var där för att byta däck. Det blir lite för långt mellan varven, men snart blir det dags igen. Då med den andra systern och förhoppningsvis tre kusiner. Vi försöker ha en kusinträff en gång om året, men det är inte helt lätt att få till.

Alla har vi olika arbetstider, familjer och åtaganden, vilket gör att det får planeras långt i förväg. Å andra sidan brukar vi ha ganska mycket att prata om, när det väl blir av. Ja, jag kan skatta mig lycklig över att jag har en stor familj och släkt, för utan dem hade jag inte varit den jag är idag och där jag är.
Familj är de som känner oss bäst, på gott och ont.

Familjen måste inte vara samma kött och blod, den kan också bestå av gamla goda vänner. Ibland, när personkemin stämmer, kan en ny familjemedlem vara en nyfunnen vän. Det som är lätt att glömma bort är att alla relationer måste underhållas och vårdas. Vissa kräver mer och andra mindre. Det är sällan man kan fortsätta där man slutade, när det gått flera år utan kontakt, dock.

Med min kära vän Lotta funkade det faktiskt och det är jag innerligt glad för! Andra får man acceptera att man förlorar, när man aldrig hör av sig eller hälsar på. Att enbart skicka julkort eller födelsedagshälsning, verkar inte tyda på något egentligt intresse, enligt mitt sätt att se på saken. För andra kanske det är så, men det känns mest som att det är en "plikt" som uppfylls.

Idag har jag klippt mig hos Malin och det är lika trevligt varje gång. Själv ska jag klippa mannen. Han är också i behov av att trimmas till. Det går väl an för honom att inte bli klippt på tre månader, såsom gammal svansprydd rockare, för någon snagg har det hittills inte varit tal om. Medan för mig, som de senaste 25 åren varit snaggad eller kortklippt, är sex veckor nästan för mycket...

Det var tur att jag fick tid för klippning, för i morgon ska jag till Östra på intervju angående en tjänst och då är det ju lämpligt att jag ser prydlig ut. På lördag ska jag jobba på samma ställe, då det var nån som var sjuk eller ledig. Det ser jag fram emot också, förstås.

Ser fram emot snabbt svar från Sjögräs också. Och gärna från RC-Eva angående vikariatet jag sökt.
"Inget är som väntans tider", sägs det. Jag vet inte det, jag. Om det är på livsavgörande besked eller att höra ifrån nära och kära och man väntar och väntar förgäves, då är det påfrestande. Om man väntar på något gott, väntar man alltid för länge, brukar jag säga...

Å andra sidan, är det oönskade besked är det lika bra att få dem också, istället för en tärande ovisshet.

Idag är det kallt och eländigt, humöret är inte på topp, men det ska avhjälpas med spaghetti och köttfärssås. Först ska vi mumsa kex med brie.

Ha en fin dag, trots väder och vind! Glöm inte reflexerna hemma, förresten!




3 kommentarer:

  1. Skrev en kommentar med den försvann. Gör ett nytt försök: håller med dig om att relationer måste underhållas, men ibland är det gott med hälsningar via kort också även om det bara är några gånger per år.
    Relationer eller kontakt kan se olika ut. 1978 träffade jag en västkustbo i Turkiet, vi var båda på semester. Sedan dess skickar vi varje år semester- och julkort till varandra. Vi har inte träffats fler gånger eller pratat i telefon el likn. Bara en kul grej!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det räcker med ett kort då och då, som en kul grej. :)
      Jag syftade på människor som tror att det räcker för att underhålla en familjerelation, tills dess att man vill "komma tillbaka" när det passar en...
      Har sett det på nära håll och det är patetiskt att tro att det är ok.

      Radera