Nanananana, Batman! #bloggg100 #bloggswe

092.
Då har vi överlevt övernattningen, Bob och jag. Jag får väl erkänna att jag var lite orolig huruvida jag skulle bli godkänd, men redan igår kväll deklarerade han att han vill flytta hem till oss, för "ditt hem är det bästa hemmet". Jag tolkar det som ett MVG. Vi var inte helt överens om när läggdags skulle inträffa, men sånt får man räkna med.

Eftersom jag inte är förälder till honom, tycker jag att det är helt okej att muta lite också. Marsch pannkaka i säng, så får du det till frukost, det är väl helt i sin ordning? Funkade ju ganska bra. Klart det tog en stund att somna, han var ju inte hemma. När jag gick upp och la mig sov han dock som en stock och vaknade klockan sju, "-det gör jag alltid", sa han.

Med Batman i huset känner man sig helt trygg
Ja, han sov med den munderingen på!

Det gör ju inte jag, men det var ganska trevligt att vakna av en pigg barnaröst som önskar god morgon. Lite tidigare kände jag en liten hand på kinden, så jag gissar att även han tyckte det var lite mysigt. När vi åt frukost kom då frågan med stort F. "Du har ju giftit dig, varför har du inga barn då?"
Bob var ju vår ringbärare förra året och har tydligen bra koll på hur lång tid en graviditet tar...

Jag sa som det var, att vi är för gamla för att skaffa barn och det accepterade han. Det är en sak att passa vänners barn och våra barnbarn, men en helt annan att ha bebis/barn på heltid. Dessutom har jag ju redan tre vuxna barn, sa jag till honom. Blicken jag fick då var en aning skeptisk, men det väljer jag att tolka som att jag trots allt inte är lastgammal.

Mannens ålder ifrågasattes dock kraftigt, när den kom på tal. "Va?! Då är han ju ännu äldre än min pappa!" Som om han vore antik, eller något? Det är roligt med barn, de säger vad de tänker och tycker. Jag tycker att det är självklart att prata med barn på vuxet vis, givetvis anpassat till barnets ålder, men bebisspråk utvecklar knappast ordförrådet hos någon.

Att lyssna på barn är viktigt, för de har många kloka tankar och insikter. Ibland är de så oerhört mycket smartare än oss vuxna och ifrågasätter ofta gamla konventioner. Med rätta, dessutom.
Jag ser fram emot fler övernattningar med Bob och jag vet att mannen är så avundsjuk på mig. Så småningom får vi kanske låna barnbarnen också. Det ska också bli väldigt trevligt!

Mannen är på väg hem från Umeå, men jag vet inte när han kan väntas anlända. 12 timmar lär det ta, men de måste ju äta på vägen med. Och jag ser hellre att han stannar i Mantorp eller någon annanstans, än fortsätter hem helt slutkörd och riskerar att somna vid ratten. Visste du att de flesta olyckorna sker nära hemmet efter en längre färd, bara för att man slappnar av på "mammas gata"?

Ha en fin söndag och grattis alla mödrar!