Powered By Blogger

tisdag 16 juni 2015

Glömsk, jag?! #bloggswe

Heldag blev det. Från öppning till stängning och det tackar plånboken för. Första arbetsgivarintyget på plats, men det omfattar bara årets timmar. Som tur var fick jag tag i en människa som fattade att det var det sista halvåret, från maj räknat, som var av vikt för min eventuella a-kassa. För säkerhets skull bad jag om hela året jag jobbat för Apoteket Apoteket.

Det heter så när folk frågar. "Är detta det riktiga Apoteket?" Japp, det är det! "Bra, då vill jag vara klubbmedlem också..." Jag började ju min apotekskarriär där och nu, när dresskoden är svart, lila och grått eller vitt trivs jag ännu bättre. Orange och brunt är inte mina färger, det känns så...fel.

Vad som känns fint är att mannen skaffat hem matvaror och bestämt att det blir grillkväll i Hagen idag. Karré och svensk färskpotatis, vitlökssmör och majskolvar bjuder han på och jag slappar. Helt frisk har jag inte varit och jag tror banne mig gräspollen knockar mig hårdare än björken i år. Ibland känns det inte så kul med ombyte. Just när man tror att det värsta är över, kommer nästa attack.

Det finns runt 9000 arter i världen, tror jag att jag har läst någonstans. Inte så många i gamla Svärje förstås, men tillräckligt för att pollensäsongen ska bli olidligt lång. Men nu ska jag inte klaga för det, det finns mediciner som hjälper riktigt bra. Man ska bara komma ihåg att ta med kompletterande medikamenter hem. Hur var det? Skomakarens barn har inga skor?

Kanske inte den innebörden aforismen avsåg, men du förstår ändå vad jag menar, eller hur? Jag ska ta ut mina receptbelagda mediciner också, det har jag tänkt hela dagen. Vi har förvisso haft att göra hela tiden alla tre, men som mannen säger; du glömmer bara bort det om ingen påminner dig minst fem gånger. Så snälla Marie, påminn mig i morgon! Midsommar ska inte firas halvsovande och snorig.

Den ska firas med sonen, det ska bli trevligt. Det är vid närmare eftertanke ganska precis ett halvår sedan han var här sist. Då fyllde han år och jag stånkade detta till honom, vilket uppskattades. Varken jag eller mannen är särdeles bra midsommarfirare, så jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på i matväg. En matjestårta eller -pannacotta, kanske?

Grillmat funkar alltid och till alla, men då vädret verkar vilja visa sig från den sämre sidan kanske vi får ha en reservplan. Ugnen finns förstås alltid att tillgå och vill man så kan man fixa en mästerlig måltid inomhus också om man måste. Hur lät det där då? Hur gör vi nio månader om året?  Inte står vi särskilt ofta ute och lagar mat, när köksvärmen är så god?

Det gäller att vara flexibel, improvisera och tänka annorlunda. I min familj är vi bra på det. På många sätt. Ibland är det lite svårare, särskilt för vissa familjemedlemmar, men desto större blir vinsten när man märker att det är okej att våga sig på det osäkra.

Nu är det mat! Ha en fin kväll!








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar