Powered By Blogger

tisdag 14 februari 2017

Planlös.

Så konstigt det kändes att handla efter jobbet igår. Det är inte ofta jag slutar redan klockan fem, som du kanske vet. Ica har ju öppet till natten i och för sig, men det är sällan jag utnyttjar det. Faktum är att jag ogillar dessa öppettider till 23. Jag tycker synd om personalen. Jag åkte dessutom till Bolaget, eller Gôttebue, som min far säger.

Lite gott i glasen kan vi unna oss, det är ju ändå årsdagen för mitt frieri idag. Dagen till ära hade jag också beställt tid för en klippning och lite annat som får mig att må bra. Tjejerna på Vacker på Frölunda torg gör mig inte besviken. De låter mig bestämma och resultatet blir alltid bra. Det är inte alltid lätt att få en herrklippning när man är tjej, tro mig!

Jag skyndade mig hem för att ladda slökokar'n med högrev, champinjoner, rotselleri, palsternacka, morot, lök, vin, portvin, sherry, vitlök, buljongtärningar och lagerblad. Det var inte den bästa högreven jag sett, men Compiz blev glad för spillet och för 89:-/kg var det inte hela världen. Jag funderar på att göra mos med blomkål, potatis och rotselleri och ha till.



Det finns gott om tid att ändra sig om mannen har ett bättre förslag. Jag ska fortsätta dagen med att klura på bokslutsredovisningen. En mycket snäll och omtänksam vän erbjöd sin hjälp och jag tar tacksamt emot den och då vill man vara lite förberedd så att det går snabbt. Det är så att vi ska träffas IRL för första gången och då är jag övertygad om att vi har roliga saker att prata om också.

Tvätten är något som behöver tas om hand, och jag är tacksam för att det finns en maskin för det ändamålet. Så mycket tid vi sparar tack vare våra maskiner och apparater, men ändå känns det som om tiden aldrig räcker till, är det inte märkligt? Fast det är klart, sätter man sig vid datorn för att "kolla lite", så springer tiden iväg.

Eller så får man för sig att blogga lite. Understundom kommer orden alldeles av sig själva i en strid ström och man har flyt. Ibland blir det totalt ebb och man vadar i bottendyn utan att komma vare sig vidare eller till ett vettigt avslut, vilket gör att ett inlägg kan ta åtskilliga timmar. Det är sällan jag har en plan från början, det får bli som det vill.

Planer är sådant som ofta går i stöpet ändå. Till exempel på jobbet. Jag hade redan räknat ut att jag jobbar den dagen lilla Jonna fyller år och tänkte då att vi får fira henne dagen innan, om jag kan få ledigt från morgonmötet den veckan. En timme som chefen kan lägga en annan dag är ju lätt ordnat. Då¨visar det sig att jag förväntas vara på jobbet 9-12! Attans också...

Nå, det är bara att fråga chefen om det går att ändra på, 3-åringar borde gå före eventuella kvartssamtal, tycker jag. Det borde chefen också tycka, hon har en sådan själv, eller i ungefär samma ålder i alla fall. Det är lustigt egentligen, jag är tredje yngst på jobbet, men den enda med barnbarn mig veterligen.

Vi hinner ju aldrig prata om livet utanför apoteket, så fortfarande efter snart ett år på Kungsmässan är det inte mycket jag vet om mina arbetskamrater. Vi ska iväg på en personaldag nästa vecka förvisso, då kanske det finns tid att prata annat än jobb. Hoppas det är planen, men återigen, planer tenderar att spricka, så vi får väl se hur det blir...

Nu är det dags att göra något åt min kurrande mage, de varma mackorna mättade uppenbarligen inte ända till middagsdags. Se där, ännu en plan som sprack!

Ha en fin tisdag och var rädd om dig!




3 kommentarer:

  1. Spännande med en IRL-träff :-)
    Å du för övrigt håller jag med dig igen ... man behöver absolut inte handla till 23.
    Kram vännen och ha en fin onsdag <3

    SvaraRadera